Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

”Vi måste vinna varje ny generation”– talman Andreas Norlén om demokratins utmaningar

Talman Andreas Norlén.

Örebro universitet var det första stoppet för talman Andreas Norlén på hans turné för att uppmärksamma Sveriges 500 år som självständig stat.

För att uppmärksamma Sveriges 500 år av självständighet ger sig riksdagens talman Andreas Norlén ut på Sverigeturné under 2023.
Han valde att inleda turnén på Örebro universitet.
– Vi måste vinna varje ny generation för demokratins ideal, säger han.

Idag är demokrati en självklar del av Sverige. Men just nu utmanas demokratin av bland annat extremistiska grupperingar i landet och av auktoritära regimer som växer i styrka i vår omvärld.

– Över tid har också de politiska partierna fått färre medlemmar och det är ett problem för demokratin om färre engagerar sig, säger Andreas Norlén.

Han lyfter även akademins viktiga roll i en demokrati, inte minst för yttrandefriheten.

– Jag är övertygad om att akademin, forskning, utbildning, diskussioner och debatt bidrar till att fördjupa våra kunskaper och vår förståelse, men också för att hålla frågorna aktuella.

Örebro universitets rektor Johan Schnürer och talmannen Andreas Norlén samtalar.

Örebro universitets rektor Johan Schnürer och talmannen Andreas Norlén samtalade bland annat om akademins betydelse för demokratin.

Mer än 100 år av demokrati och 500 år av självständighet

I år är det 500 år sedan som Sverige lämnade Kalmarunionen och Gustav Vasa valdes till kung. Sedan dess har Sverige varit en självständig stat. För att uppmärksamma detta besöker talman Andreas Norlén och de vice talmännen åtta län där viktiga riksdagar har hållits under dessa århundranden. Örebro län blev Sverigeturnés första stopp.

– Flera viktiga riksdagar har hållits här, som 1617 när Sverige fick sin första riksdagsordning och riksdagen 1810 som valde Jean Baptiste Bernadotte till tronföljare i Sverige. Båda riksdagarna är på olika sätt milstolpar i vårt lands historia, säger Andreas Norlén.

Vikarierande landshövdingen Anna Olofsson och Thomas Denk, professor i statskunskap.

Vikarierande landshövdingen Anna Olofsson och Thomas Denk, professor i statskunskap, deltog i panelsamtalet om hot mot demokratin.

Sverige tillhör också en unik grupp av länder som har haft demokrati som statsskick ända sedan det infördes. Demokratins utveckling är osäker men den går att påverka. Enligt Thomas Denk, professor i statskunskap vid Örebro universitet, har Sverige tre viktiga förutsättningar som krävs: starkt demokratiskt arv, ett starkt civilsamhälle och starka institutioner.

– Att kunna anpassa och ha styrkan att stå emot utmaningar är nyckeln till att man ska överleva som en demokrati, säger han under sin föreläsning på temat ”Demokratins utmaningar i en orolig tid”.

Porträttbild på studenterna.

Många studenter kom till föreläsningen. Oliver Eriksson och Isabella Queckfeldt Petersson går juristutbildningen – precis som talmannen har gjort en gång i tiden. – Jag tyckte att paneldiskussionen var nyanserad och gav många olika vinklar på demokratifrågor, säger Oliver Eriksson.

Många studenter på plats

Bland åhörarna i den fullsatta aulan på Örebro universitet fanns drygt 120 studenter och Andreas Norlén hade en särskild uppmaning till dem:

– Det är bra att engagera sig i rörelser som driver enskilda sakfrågor, men det finns en stor poäng att gå med i ett parti, ungdomsförbund eller studentförbund som är knuten till något av de politiska partierna. Då lär man sig att ta ansvar för helheten och inte bara för sin hjärtefråga.

– Vi kan inte ta vår demokrati för givet och det behöver vi bli påminda om. Det är det jag tar med mig efter dagens föreläsningar, säger Isabella Queckfeldt Petersson som läser sitt tredje år på Juristprogrammet.

Text: Jasenka Dobric
Foto: Jesper Mattsson

Mer om "Riksdagen under 500 år - vår demokrati – i går i dag och i morgon"  

I år är det 500 år sedan Sverige lämnade Kalmarunionen och åter blev en självständig stat i och med att Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523 på riksmötet i Strängnäs. Med den historiska händelsen som utgångspunkt uppmärksammar riksdagen under 2023 hur Sveriges styrelseskick har vuxit fram, från riksmötet i Strängnäs till dagens moderna parlament. Tyngdpunkten ligger på riksdagens roll och utveckling av dess arbetsformer under 500 år.

Mot denna bakgrund och som ett led i riksdagens arbete med att berätta om vår demokrati – i går, i dag och i morgon – reser talman Andreas Norlén och de vice talmännen Kenneth G Forslund (S), Julia Kronlid (SD) och Kerstin Lundgren (C) runt i hela Sverige med detta tema för besöken. Under 2023 besöks åtta län, där viktiga riksdagar hållits under dessa århundraden. Även 2024–2026 kommer talmansresorna att fortsätta, men då med ett delvis annat fokus. Målet för hela valperioden är att besöka alla 21 län och inte minst att samtala med unga människor om demokrati.