Kartlägger gymnasieelevers matvanor – utifrån hälsa och klimat
– Först ska vi ta reda på hur ungdomar äter och varför. Nästa steg är att undersöka hur vi kan påverka ungdomar att göra hållbara och hälsosamma val, säger Malin Anniko, en av åtta nya postdoktorer inom Örebro universitets satsning på Mat och hälsa.
Mat och hälsa
Läs mer om universitetets satsning på Mat och hälsa
– Forskning visar redan att gymnasieungdomar generellt sett inte äter som de ska. Det är vanligt att hoppa över frukosten och det är ofta en hel del snacks, säger Malin Anniko, forskare i psykologi.
Örebroforskarna kommer inkludera 1 000 ungdomar som går sista året på gymnasiet på skolor runt om i landet. De har valt just dessa ungdomar eftersom de fortfarande bor hemma, men är på väg ut.
Projektet har precis startat och Malin Anniko håller tillsammans med Maria Ojala, docent i psykologi vid Örebro universitet, att gå igenom tidigare forskning och sätta samman de enkäter som skoleleverna ska få svara på.
– Det är så många aspekter att ta hänsyn till när vi pratar om mat och ungdomar. Inte minst kroppsuppfattning, vikt och muskelbyggande men även etiska och politiska skäl påverkar våra val, säger Malin Anniko.
Undvika mat från vissa länder
Det kan handla om att undvika mat från vissa länder på grund av det politiska styret eller mat som produceras på ett felaktigt sätt.
– Vi funderar på att samarbeta med Carolin Zorell, en annan postdoktor inom Mat och hälsa, som forskar om politisk konsumtion. Det finns även forskare från medie- och kommunikationsvetenskap och socialt arbete, som är knutna till projektet.
Malin Anniko disputerade 2018 och hennes avhandling handlar om stress och stressrelaterad ångest och depression bland unga.
Mat fyller många funktioner
– Det är jättespännande att få ge sig in i ett nytt område och jag kommer ta med mig tankar från mina tidigare studier. Här kan det till exempel handla om emotionellt ätande – det kan vara tröstätande eller att vi äter för att vi är uttråkade. Mat fyller så många olika funktioner.
Maria Ojala har sedan flera år tillbaka forskat om ungdomar och klimatoro och hur det påverkar deras engagemang och kunskap om hållbar utveckling.
– Det är många frågor som ska besvaras. Det är ju inte bara vad som påverkar våra val utan också vilka och hur vi får informationen. Vilken roll spelar kompisar, familjen, sociala medier?
Kartläggningen räknar forskarna med kommer ta två år och först efter att den är klar kan de ta nästa del – hur det går att påverka ungdomar att göra hälsosamma och hållbara val.
Text och foto: Linda Harradine