3,4 miljoner till forskning om hur AI-agenter kan förändra tjänstemannayrket

Lambros Roumbanis.

AI-system som själva utför arbetsuppgifter och fattar beslut förändrar arbetslivet och väcker oro över ökad arbetslöshet och minskat handlingsutrymme. Lambros Roumbanis, forskare i sociologi vid Örebro universitet, får 3,4 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond för att undersöka hur detta påverkar tjänstemännens jobb och möjligheter att styra sitt arbete.

Till skillnad från AI som främst svarar på frågor kan så kallade AI-agenter utföra uppgifter i flera steg och fatta beslut med begränsad mänsklig inblandning. Det kan förändra både vilka arbetsuppgifter människor har och hur arbetet organiseras.

– Agenterna flyttar gränserna för vad AI kan göra, från att ”konversera” till att ”agera”. Det gör att AI-agenter kan förändra tjänstemannayrket i grunden, säger Lambros Roumbanis.

Han ska undersöka vad som händer när ett svenskt tjänsteföretag inför AI-agenter i verksamheten. Målet är att visa hur de påverkar arbetsuppgifter, inflytande och tillgång till jobb för tjänstemän med olika utbildning och erfarenhet.

Arbeta med komplexa arbetsuppgifter

Tidigare forskning visar att möjligheten att fatta egna beslut och arbeta med komplexa arbetsuppgifter påverkar människors välmående och självständighet både på och utanför arbetet.

– Samtidigt vet vi idag lite om hur AI-agenter påverkar dessa dimensioner. Äldre AI-teknik har ofta lett till mer kvalificerade arbetsuppgifter, men studier av nyare AI-teknik visar att även kvalificerat arbete automatiseras. Detta kan eventuellt få betydande konsekvenser för nyexaminerade och juniora tjänstemän.

Forskarna ska fånga både förändringar i organisationen och de anställdas vardagserfarenheter genom enkäter och djupintervjuer. Det ger kunskap om hur AI-agenter förändrar tjänstemännens arbete och kan vara ett underlag för beslut om hur tekniken ska användas i arbetslivet.

Text: Linda Harradine
Foto: Anna Lorentzon