13,2 miljoner till forskning om hjärtats känslighet för virus och miljögifter
Forskargruppen bakom iHOPE-projektet vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro. Från vänster: Leo Yeung, Geena Paramel, Allan Sirsjö, Matej Orešič, Anna Nordenskjöld, Oscar Bedoya och Simon Athlin.
Forskare vid Örebro universitet har beviljats 13,2 miljoner kronor från KK-stiftelsens Synergiprogram för projektet iHOPE. Målet är att utveckla mänskliga hjärtorganoider för att undersöka hur virus och miljöföroreningar skadar hjärtat.
Influensainfektioner ökar risken för akuta hjärt-kärlproblem, men det är fortfarande oklart exakt hur skadorna på hjärtat uppstår. Samtidigt blir det allt tydligare att svårnedbrytbara miljögifter påverkar människors hälsa. Ett stort problem inom båda områdena är att det saknas labbmodeller som tillräckligt väl efterliknar den mänskliga hjärtvävnadens komplexitet och reaktionsmönster.
Forskningsprojektet iHOPE ska fylla denna lucka genom att kombinera data från svenska patientgrupper med avancerade, labbodlade 3D-modeller av hjärtvävnad (sferoider och organoider). Projektet bygger vidare på en hjärtmodell som tidigare utvecklats vid Örebro universitet (genom projektet KK-HÖG21) och tar den nu vidare mot standardiserade hjärtorganoider bestående av flera samverkande celltyper.
– Vi tar steget till mer avancerade hjärtorganoider [labbodlad 3D-vävnad av hjärtceller] och kopplar dem direkt till patientobservationer. Det gör att vi kan studera mekanismer som inte går att kartlägga med konventionella cellmodeller, säger Geena Paramel, docent vid Örebro universitet och projektledare för iHOPE.
iHOPE samlar en vetenskaplig ledningsgrupp med bred expertis inom experimentell hjärt-kärlforskning, klinisk medicin, infektionsbiologi, miljöexponering, metabolomik och bioinformatik.
Projektet knyter samman kompetens från flera forskningscentrum vid Örebro universitet: Kardiovaskulärt forskningscentrum (CVRC), iRiSC/X-HiDE, NGBI/Rosetta@oru samt forskningscentrumet Människa-teknik-miljö (MTM).