Stycken och textbindning

En akademisk text ska ha en genomtänkt och tydlig struktur. Du behöver därför organisera din text både när det gäller dispositionen, som hjälper dig att få rätt innehåll på rätt plats, och styckestrukturen, som hjälper dig att skapa den röda tråden. Ett första steg för att få en bra inre struktur är att arbeta med stycken och textbindning. Här nedan får du vägledande information om det.

En text ska delas in i stycken för att underlätta läsningen. Huvudregeln är att en tankegång ska presenteras i ett stycke. När du ska återge en ny tankegång kommer den i ett nytt stycke. Inom ett stycke måste du sedan arbeta för att skapa en röd tråd mellan dina meningar och det gör du genom textbindning. Detta kommer du att få arbeta med och omarbeta många gånger i din text innan du kan se det som klart. Här får du vägledning i hur du ska gå till väga.  

Stycke 

I ditt akademiska skrivande behöver du vara noga med hur du disponerar dina stycken. Stycket är textens viktigaste byggsten, och det är genom styckeindelningen du visar hur du har ordnat din information. Styckeindelningen är alltså en vägvisare i förståelsen av din text och ett nytt stycke visar en ny riktning i ditt innehåll. Stycket ska även i princip vara självbärande, vilket innebär att det ska kunna läsas och förstås oberoende av andra stycken. 

Kärnmening 

Varje stycke beskrivs i en mening, en kärnmening, som uttrycker den centrala tanken i stycket. Oftast inleder denna mening stycket, vilket är särskilt vanligt i akademiska texter. Varje stycke inleds alltså med en kärnmening och de övriga meningarna i stycket bildar en logisk fortsättning genom att till exempel utveckla, exemplifiera eller konkretisera det som står i kärnmeningen. Kärnmeningen behöver vara generell medan den logiska fortsättningen bör återges mer specifikt. I filmen nedan får du mer praktiska råd kring hur du bygger upp bra kärnmeningar i din text.

Film om styckets struktur från Örebro universitetsbibliotek.

Fundament

En mening inleds med en satsbas som kallas för fundament. Fundamentet består av ett eller flera ord som står framför det tidsböjda verbet i huvudsatsen, till exempel ”Studenten skriver en uppsats.” Fundamentet har stor betydelse då det länkar samman meningen med textens övergripande sammanhang. I formella texter är det vanligt att ha fundament med omfattande information, vilket kan skapa svårigheter för läsaren att förstå texten. Därför behöver du, i din akademiska text, formulera bra fundament och genom det visa på textens struktur.

Syftet med meningen avgör vilken satsdel som du använder som fundament, då det vägleder läsaren i förståelsen av meningens innehåll. Är det studenten som är viktigast skriver du; ”Studenter skriver uppsatser varje termin”, är det terminen; ”Varje termin skriver studenter uppsatser”. I filmen nedan får du mer praktiska råd kring hur du bygger upp bra fundament i dina texter.

Film om meningens fundament från Örebro universitetsbibliotek.

Styckens längd

Var uppmärksam på styckenas längd när du reviderar din text. En text som innehåller många och långa stycken kan upplevas som tung och svårläst, medan en text med många radstycken ger ett hattigt intryck. Följ principen ett stycke – en central tanke – en kärnmening för att skapa en läsarvänlig text.

Det är viktigt att läsaren kan följa den röda tråden i och mellan dina stycken. Du får inte lämna utrymme för läsaren att tolka texten på annat sätt än det du har avsett. Det betyder dels att innehållet i texten måste ordnas logiskt, dels att det måste finnas ett logiskt samband mellan fraser, satser och stycken. Sådana samband skapar du med hjälp av till exempel sambandsord och genom upprepning av begrepp och nyckelord. Nedan återges tre sätt som du kan använda för att skapa god textbindning i din akademiska text.

Tematisk bindning – tema-rema

Detta sätt att skapa textbindning bygger på begreppen tema-rema. Tema är första ordet i meningen och förutsätts att vara känt sedan tidigare. Rema är det som kommer senare i meningen och förutsätts att vara okänt för läsaren. Här kommer ett exempel: 

”Andersson (2002) återger tre stadier. Dessa består av…”  

I exemplet ovan är orden ”tre stadier” rema, eftersom det är okänt för läsaren och ordet ”dessa” är tema, eftersom det hänvisar tillbaka till de tre stadierna, som i andra meningen är känd information. På detta sätt skapar du tematiska bindningar i din text och underlättar förståelsen av texten. 

Film om tematisk textbindning från Örebro universitetsbibliotek.

Referensbindning – begrepp och nyckelord 

Detta sätt att skapa textbindning bygger på ett innehållsligt samband. Det skapar du genom att till exempel begrepp och nyckelord, så kallade referenter, återkommer eller hänger ihop på ett logiskt sätt i efterföljande meningar. Du kan även göra det genom att skapa sammanhangskedjor, så kallade ledfamiljer, som hänvisar till samma huvudord. Här kommer ett exempel: 

”Konvergenskulturer tar sig uttryck på många sätt, till exempel genom fanfiction. Fanfiction är berättelser baserade på karaktärer från redan kända verk. Genren har starka kopplingar till fankulturen och berättelserna skapas utan godkännande av källtextens författare.”

Genom begrepp som ”konvergenskultur” och ”fanfiction”, som sedan hänvisas till som ”genre”, skapas en textbindning som bygger på referenter. Även upprepningar av begrepp som ”fanfiction” skapar en referensbindning som förtydligar innehållet.  

Film om referensbindning från Örebro universitetsbibliotek.

Konnektiv bindning - sambandsord

Detta sätt att skapa textbindning bygger på ett logiskt samband. Här används till exempel konjunktioner och adverb, i form av sambandsord, för att bygga textbindning. Med dessa små ord kan du haka samman meningar, men även skapa längre och mer komplexa sammansättningar av meningar. En kombination av meningar på följande sätt utelämnar textbindningen; ”Berg (2012) återger tre stadier. Det gör resonemanget tydligt”. Jämför med dessa exempel:
 
”Berg (2012) återger tre stadier, för att göra resonemanget mer tydligt.” 
”Berg (2012) återger tre stadier, fastän resonemanget redan är tydligt.” 

Genom att använda sambandsord lämnar du inte tolkningen till läsaren. Istället visar du på källans innehåll och hur du förhåller dig till den. Låt inte läsaren tolka din text på annat sätt än du har avsett.

Sambandsord

Film om konnektiv textbindning från Örebro universitetsbibliotek.