Fanfarer, kunskap och skratt på Nobelfirande

Det passar extra bra att årets Nobelpris i fysik handlar om kvantfysik, berättade Hugo U.R. Strand, docent i fysik vid Örebro universitet. Förenta Nationerna (FN) har nämligen utlyst 2025 till det ”Internationella året för kvantvetenskap och teknik” eftersom det är precis 100 år sedan kvantfysikens upptäckt.​ Kvantfysik är centralt för många tekniska uppfinningar under de senaste 100 åren.

”Tumörer är helt enkelt väldigt smarta, de använder olika mekanismer för att undgå immunförsvaret." Sabina Davidsson forskar om bland annat prostatacancer och förhoppningen är att hitta balansen så att man i framtiden kan förutspå vilka patienter som kan dra nytta av vilken behandling, när den påverkar de regulatoriska T-cellerna. Forskningen i Örebro ligger långt framme och har bland annat visat att risken att utveckla prostatacancer är högre hos män med högt antal regulatoriska T-celler. Efteråt fick Sabina Davidsson fler frågor från intresserade gymnasieelever.

Han är lite lurig, rolig, och beskriver detaljerat allt från gatorna i Kyoto till ingredienserna i maten i sina böcker. Så beskrev Greger Andersson, professor i litteratur, årets litteraturpristagare László Krasznahorkai. Han berättade också att han varje år får ett särskilt brev från Svenska Akademien där de ber honom att lämna förslag på kandidater till Nobelpriset i litteratur.

”Forskarna får priset för lite av ett supermaterial, vars användningsområden kan komma att ha stor betydelse för vårt liv och faktiskt för vår överlevnad”, förklarade Anna Rotander, forskare i kemi vid Örebro universitet. Hon berättade om hur avloppet renas i Örebro, innan det släpps ut i Hjälmaren och vilka delar av detta arbete som kan dra nytta av kemiprisets upptäckt av metallorganiska ramverk. ”Metallorganiska ramverk är lite som Hermiones väska i Harry Potter; en liten väska som rymmer väldigt mycket. Eller kanske Mary Poppins väska för dem som minns mer av äldre böcker.”

Barack Obama, EU och Abiy Ahmed Ali är exempel på fredspristagare som väckt debatt. Även årets pristagare, Maria Corina Machado, kan beskrivas som kontroversiell, berättade Ann-Catrin Kristianssen under sin föreläsning. Machado får priset för sitt arbete för demokratiska rättigheter i Venezuela, men kritiker menar att hon inte fullt ut lever upp till prisets ideal om solidaritet, rättvisa, jämlikhet och förståelse över politiska och kulturella gränser.

Niklas Vallström är forskare i företagsekonomi vid Örebro universitet. Han forskar bland annat om konsumtion och tycker att det är intressant att årets Nobelpris i ekonomi återigen handlar om tillväxt. Det är viktigt att förstå vad som driver tillväxt, men man får inte glömma bort att tillväxt och innovationer kan skapa nya problem som till exempel negativ klimatpåverkan, berättade han.