Lättsamma eller svåra, erotiska eller religiösa – Ingmar Bergmans filmer mottogs mycket olika runt om i världen

Behöver vi verkligen en ny bok om Bergman?

Bra fråga! Som en nyckelfigur inom den modernistiska filmen har Ingmar Bergman haft en enorm inverkan på filmkulturer världen över. Tolkningarna av hans verk varierar stort, från religiös frälsning till erotiska utforskningar. Det finns omfattande forskning om Bergman som behandlar estetik, författarskap och biografi. Hans filmer och produktion finns också utforskad i relation till samhälleliga och filosofiska frågor, med teman som kvinnor, sexualitet, religion, konstfilm och psykologi. Dock fokuserar samtliga av dessa studier, utan undantag, på Bergmans persona och verk, och bortser från mångfalden i mottagande och visning av hans filmer i olika kontexter. Detta har vi försökt fånga i boken. Den handlar om Bergmans kulturella arv bortom den officiella filmhistorien och kultureliten. Boken frågar hur lokala publiker har förhållit sig till hans verk och persona i sina egna (film)kulturella miljöer och hur detta skiljer sig historiskt, globalt och i olika politiska och socioekonomiska sammanhang.

Vad har ni kommit fram till?

Väldigt spännande saker. Vi har fått reda på hur till exempel Bergman ansågs vara en religiös regissör i Francos Spanien, och hur detta färgade mottagandet även av komedier som om de var menade på allvar. I Polen har vi fått höra hur gruvarbetare organiserade filmgrupper och visade Bergmanfilmer, långt ifrån det mottagandet som han antas ha haft som elitisk regissör. Även i Argentina och Chile fann vi att väldigt många människor såg vissa filmer. Vår slutsats är att kontrasterna mellan populärfilm och konstfilm, kommersiell och icke-kommersiell film, inte är glasklara i en internationell kontext.

Hur spelar den politiska kontexten en roll?

Den spelar stor roll, precis som också ekonomi och religion spelar roll. I Spanien till exempel annekterades Bergman av den katolska kultureliten som var med och styrde diktaturen under Franco. Detta i kontrast med till exempel Polen där kommunismen rådde och religion var något som fanns men som inte lyftes fram. Ytterligare står detta i kontrast med Sverige där religion inte alls var del av tolkningen, utan snarare handlade tolkningen om vad publiken visste om Bergmans privatliv och alla hans kvinnor. Hur filmerna ramas in och vilka diskurser som finns tillgängliga har stor betydelse för hur en publik tolkar filmer. Den politiska kontexten påverkar vad som är möjlig att visa och vad som ska censureras och hur.

Vilken är din favorithistoria i boken?

Det måste vara att i Uruguay skrevs filmhistorien på så sätt att det var de som upptäckte Bergman internationellt. I västerländsk filmhistorisk forskning har det varit Franska Cahiers du Cinéma-författarna som anses vara nyckelpersonerna i Bergmans och andra regissörers upptäckt på den internationella scenen på 60-talet. I Uruguay visades och hyllades Bergmanfilmer redan tidig 50-tal, långt före andra länder. Detta ifrågasätter det eurocentriska historieberättandet vi har haft kring Bergman och filmen i stort.

Hur kom boken till?

Vi har haft tur att få RJ initieringsstöd, vilket har möjliggjort två workshops med alla författare, en i Örebro (Sverige) och en i Madrid (Spanien). Det har gjort att vi har kunnat ta tiden som behövdes att diskutera och skriva, och att vi faktiskt har haft väldigt roligt. Det känner man när man läser boken, tycker jag.

Hur ser framtiden ut?

Vi som är redaktörerna till antologin, María Paz Peirano, Fernando Ramos Arenas och jag, har skickat in en ansökan tillsammans för ett projekt som syftar till att undersöka hur den katolska kyrkan har påverkat filmkulturens utveckling världen över. Under bokens gång upptäckte vi att präster blandat sig i censurfrågor och att de haft ett finger med i spridning och visning av Bergmans filmer i många av de katolska länder vi studerade. Samma namn återkom i olika länder i Europa och Sydamerika. Vi anser att Vatikanens inflytande i filmens utveckling har förblivit osynligt – speciellt i kontexter utanför USA – och det skulle vi vilja undersöka.

Läs boken, du hittar den här!
Ingmar Bergman Out of Focus: Film Cultures and International Reception av Jono Van Belle, Fernando Ramos Arenas, María Paz Peirano (red.), utgiven av Berghahn Press.