Handelshögskolan vid Örebro universitet

Nya pedagogiska metoder ska leda till mindre fusk och bättre utbildning

Joakim Norberg, Elin Rimhagen och Oscar Damberg presenterar sitt projekt framför en  whiteboard.

Joakim Norberg, Elin Rimhagen och Oscar Damberg presenterade ett pedagogiskt utvecklingsprojekt som Psykologprogrammet har arbetat med.

Varför fuskar studenter? Och hur ska psykologstudenter bli ännu bättre förberedda för att möta patienter efter examen?
Det är två frågor som nu har fått intressanta svar efter universitetets satsningar på pedagogiska utvecklingsprojekt.

Under en heldagskonferens arrangerad av Högskolepedagogiskt centrum presenterade lärare från Örebro universitet pedagogiska utvecklingsprojekt som de arbetat med under 2021. Medel för utvecklingsprojekten har de sökt från universitetets fakultetsnämnder.

Anna Kremel och Andreas Nilsson från Handelshögskolan har genom fakulteternas utvecklingsprojekt undersökt varför studenter fuskar. En slutsats de kunde dra var att det ofta är studenter i en utsatt situation som fuskar. Samtidigt förstår inte alla studenter att de fuskar – därför behöver universitetet arbeta med att informera studenter om vad fusk är. Att studenter som fuskar befinner sig i en utsatt situation är svårare för universitetet att bemöta eftersom det ofta handlar om erfarenheter och händelser utanför studiemiljön.

Totalt tillfrågades 110 studenter som under en tvåårsperiod hade blivit fällda i disciplinnämnden, nio av dem valde att vara med på intervjuer för att berätta om varför de har fuskat. De studenter som fuskar använder ofta olika former av neutraliserande argument för att försvara fusket.

– Alla studenter förstår inte att de har fuskat och vissa vill inte förstå, de ger förklaringar för att förminska eller försvara fusket, berättar Anna Kremel.

Under presentationen gav Anna Kremel och Andreas Nilsson två exempel där fusk har förekommit. Det första handlar om ”Ian” som rättfärdigar fusk under vissa omständigheter. I hans fall har han skickat en text till en kurskompis som har svårt att förstå en fråga. Det andra fallet handlar om ”Grace” som läser en utbildning som hennes föräldrar har valt, själv har Grace helt andra drömmar. Hon har missat en examination vid en ”stopp-kurs” samtidigt som hon har fått en medicinsk diagnos. I samband med det sökte hon hjälp hos en kompis för att hantera en examination.

Anna Kremel och Andreas Nilsson.

Anna Kremel och Andreas Nilsson.

Genom arbetet med varför studenter fuskar är Anna Kremel och Andreas Nilsson övertygade om att det bästa sättet att minska mängden fusk är just att minska fusk.

– Fusk får inte bli normaliserat och studenterna behöver förstå vad fusk är, det är ett brott mot studie- och forskningsetik, säger Andreas Nilsson.

Studenter involveras i lärarnas arbete – för en bättre utbildning

Joakim Norberg undervisar på Psykologprogrammet, tillsammans med kollegor har han involverat studenter i ett pedagogiskt utvecklingsprojekt för att utveckla utbildningen.

– Vi vill ha möjlighet att ha dialog med våra studenter, att dessutom ge dem möjlighet att genomdriva förändringsprojekt är en ytterligare nivå, säger han.

Det var under termin sju och termin åtta som studenterna Elin Rimhagen och Oscar Damberg anställdes på viss procent från maj till januari för att arbeta med olika projekt för att utveckla utbildningen.

– Våra uppdrag om förändringsarbete var härledda ur kursvärderingarna, säger Oscar Damberg.

Ett av uppdragen var att systematisera vilka kliniska kompetenser som psykologstudenterna ska utveckla under programmet för att säkerställa att det går ut med rätt färdigheter när de tar examen.

– Vi behöver ha vissa färdigheter när vi möter patienter, till exempel hur vi styr ett samtal och hur vi tar hand om reaktioner som händer i rummet, förklarar Elin Rimhagen.

Genom att arbeta systematiskt med kliniska kompetenser kan studenterna och lärarna utvärdera om det man önskar faktiskt sker under ett samtal. Studenterna får dokumenterat hur de ligger till i en portfolio som de tar med sig ut i arbetslivet. Dokumentet är för det livslånga lärandet och något de har med sig under sin yrkesutövning.

– I de förändringar som har skett genom vårt arbete ser vi skillnad i utbildningen, det känns meningsfullt och roligt, säger Elin Rimhagen.

Text och foto: Anna Asplund