Kvinnliga filmskapare utmanade gränserna för 1970-talets filmkultur
Hur påverkade välfärdsstaten kvinnors möjligheter att göra film under 1970-talet? Och varför utvecklade kvinnliga filmskapare i Kanada och Sverige så starka kontakter över nationsgränserna? I boken Women Filmmakers and the Welfare State: Transnational Film Cultures During the Long 1970s in Canada and Sweden undersöker forskare samspelet mellan kulturpolitik, feminism och filmskapande. Vi lät ChatGPT intervjua en av bokens redaktörer – professor i genusvetenskap i Örebro, Maria Jansson. Här berättar hon om projektet och dess viktigaste resultat.
Ett oväntat nätverk mellan Kanada och Sverige
Hur uppstod idén till boken?
– Vi upptäckte att många kvinnliga filmskapare i Kanada och Sverige utbytte erfarenheter under 1970-talet. Vi fascinerades också av att så många kvinnor i de båda länderna gjorde filmer som handlade om fred, miljö och kvinnors villkor. Det väckte frågor om hur dessa kontakter uppstod och varför filmskapare i olika länder arbetade med liknande teman.
Forskargruppen började undersöka de nätverk, festivaler, organisationer och samarbeten som band samman kvinnliga filmskapare över nationsgränserna under den period som ofta kallas den långa 1970-talsperioden.
Välfärdsstaten skapade möjligheter – men inte jämlikhet
Varför valde ni att fokusera på välfärdsstaten?
– Både Kanada och Sverige hade infört statligt stöd till filmproduktion, och i Kanada fanns det också särskilda satsningar på kvinnliga filmskapare. Samtidigt satsade många myndigheter i Sverige på filmmediet, vilket öppnade för lite oväntade filmprojekt. I Kanada fanns ett projekt som hette Challenge for Change och som delvis handlade om att dokumentera människors vardag. Men det finns också andra aspekter av välfärdsstaten som gjorde det lättare för kvinnor att göra film.
Samtidigt visar forskningen att offentligt stöd inte automatiskt innebar jämställdhet.
– Filmbranschen var fortfarande väldigt mansdominerad och kvinnorna mötte mycket motstånd.
Boken argumenterar för att välfärdsstatliga institutioner skapade viktiga möjligheter för kvinnors filmskapande, men att de informella maktstrukturerna inom branschen levde kvar.
Motstånd i finansiering, distribution och innehåll
Vilka hinder mötte kvinnliga filmskapare?
– De mötte motstånd både när det gäller finansiering, distribution och attityder mot innehållet i deras filmer. Många kvinnor i båda länderna berättar att de behövde ha stöd från någon man för att kunna göra film. De berättar också om hur innehållet i deras filmer ifrågasattes och kritiserades.
Motståndet handlade alltså inte bara om vem som fick finansiering, utan också om vilka berättelser som ansågs värdefulla och relevanta.
Olika stödmodeller – liknande problem
Fanns det skillnader mellan Kanada och Sverige?
– I Kanada fanns stöd till kvinnor som ville göra dokumentärfilm. Det var viktigt, men det innebar också att kvinnors filmskapande låstes in i nischen för dokumentärer.
I Sverige såg situationen annorlunda ut.
– Här fanns inget särskilt stöd till kvinnor som ville göra film, men till exempel filmskolan och ökad medvetenhet om jämställdhet öppnade möjligheter för kvinnorna.
Trots skillnaderna i kulturpolitik fann forskarna slående likheter mellan länderna.
– För de som ville göra spelfilm var hindren och problemen förvånansvärt lika.
En ny bild av filmhistorien
Genom att jämföra Kanada och Sverige visar boken hur kvinnors filmskapande växte fram i skärningspunkten mellan feminism, kulturpolitik och internationella nätverk. Studien lyfter också fram hur frågor om fred, miljö och social rättvisa blev centrala teman i kvinnors filmproduktion under perioden.
Samtidigt nyanserar forskningen bilden av välfärdsstaten som en självklar väg till jämställdhet. Offentliga institutioner kunde öppna dörrar, men kvinnliga filmskapare behövde fortfarande navigera en filmbransch där makt, resurser och erkännande i hög grad kontrollerades av män.
Boken bidrar därmed till en bredare förståelse av hur kulturpolitik formar möjligheterna att skapa film – och vilka röster som får möjlighet att bli hörda.
Boken finns öppet tillgänglig här.