Nya metoder ska testas för att öka studenternas inflytande över utbildningen
Viggo Kann och Marcus Sundhäll som var en av initiativtagarna till workshoppen.
Studenternas tankar och åsikter är mycket viktiga för att universitetens utbildningar ständigt ska förbättras. Men det är svårt att få in återkoppling genom kursvärderingar från de som just har läst klart en kurs. Därför undersöks nya metoder för att öka studenternas inflytande över utbildningen.
Ett fortsatt arbete med reellt studentinflytande har nu startat vid Örebro universitet. För mer information kontakta .
En av de första åtgärderna har varit att undersöka hur andra lärosäten arbetar. Vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) har man under en längre tid arbetat fram en metod för studentinflytande. Därför bjöds Viggo Kann från KTH till Örebro universitet för att delta på en workshop om reellt studentinflytande. Viggo Kann är ansvarig för en poänggivande kurs där studentinflytande står högst på agendan.
Han inledde workshoppen med en inspirationsföreläsning där han underströk att kvalitetsarbete i utbildningen är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenter. I en programsammanhållande och poänggivande kurs inom civilingenjörsprogrammet datateknik på KTH får studenterna lära sig att kritiskt granska och reflektera över såväl utbildningens upplägg som genomförande av den egna studieinsatsen. Genom kursen skapar programmet studentinflytande som når alla studenter på programmet.
Två gånger per termin träffas studenterna i mindre årskursöverskridande grupper. Studenterna får lämna synpunkter på aktuella kurser och deras roll i programmet. Tillsammans får studenterna kritiskt granska och reflektera över upplägget och genomförandet av utbildningen.
– Studenterna har rätt att utöva inflytande över utbildningar på högskolor. Genom kursen vill vi lära studenterna hur man kan påverka och ge synpunkter, säger Viggo Kann, professor i datalogi, KTH.
Några av kursens bärande upplägg är självreflektion, studentbaserad programutveckling och promenadseminarier.
I början av kursen får de studenter som går första årskursen reflektera över utbildningen, under senare moment får de tänka över sina egna reflektioner utifrån sitt sätt att uttrycka sig och vad det de har uttryckt sig om. Genom en obligatorisk enkät utvärderar studenterna kursen och sin utbildning. I enkäten lämnar studenterna förslag på utveckling av programmet. Programledningen sammanställer förslagen om förändring och delger studenterna på programmet. Studenterna får formulera argument för och emot förslagen. En sammanställning av argumenten blir en grund för de beslut som lärarna tar för fortsatt utvecklingsarbete. Idén bygger på att är inte studenternas argument tillräckligt starka för ett förändringsförslag så genomförs den inte. Av 14 förslag från 2019 om förändring har sju genomförts, fyra utreds vidare och tre har inte genomförts.
En annan del av kursen innebär att studenterna promenerar i mindre grupper som är sammansatta över årskurserna. Promenaderna uppkom under corona-pandemin för att skapa undervisningsriktad social samvaro för studenterna och har bibehållits efter pandemin. Varje promenad har ett tema som diskuteras, det är till exempel studentinflytande, utbildningskvalitet, studiemotivation och psykisk hälsa.
Max Vermunt, Tilda Petersson och Svea Alfredsson är engagerade i studentsektionen TekNat vid Örebro universitet och deltog under workshoppen. De tycker att KTHs arbetssätt är intressant och inspirerande, särskilt som de anser att kursvärderingar inte räcker för studentinflytande.
– Kursvärderingarna har låg svarsfrekvens och de ligger dåligt till, den kommer i slutet av kursen, precis innan tentan. Många vill göra kursvärderingen efter tentan eller tycker inte att den är värd att göra, eftersom den inte gynnar mig, säger Svea Alfredsson.
– Lärarna behöver promota kursvärderingarna så att studenterna ser att den kan påverka utbildningen för andra studenter, tillägger hon.
Representanterna från TekNat ser också att det många gånger är svårt att få studenter att engagera sig i utbildningsfrågor. Ibland kan det vara svårt för Utbildningsbevakarna att hitta årskursrepresentanter vars uppgift är att föra fram studenternas synpunkter om utbildningen.
– Studenterna vet inte riktigt vad det innebär att vara årskursrepresentant och många gånger får Utbildningsbevakarna söka representanter bland sina egna vänner, säger Svea Alfredsson.
Dagens avslutades med gruppdiskussioner med lärare, administratörer och studenter om studentinflytande som nyckelkompetens för hållbar utveckling, baserat på frågorna ”Vilka färdigheter ligger till grund för kompetensen att påverka sin egen och andras situation?”, ”Vad kan studenter vinna på att engagera sig i att påverka undervisningen?” och ”Hur kan vi skapa strukturer för att inkludera alla studenter i studentinflytande?” diskuteras med lärare och studenter.
Text och foto: Anna Asplund