Ny metod kan bromsa åderförfettning i blodkärl

Karin H Franzén.
Åderförfettning innebär att fett och kalk ansamlas i blodkärlens väggar och är den vanligaste orsaken till hjärt-kärlsjukdomar. Nu visar ny forskning från Örebro universitet att blockering av ett specifikt protein kan dämpa den inflammation som uppstår i blodkärlen vid åderförfettning.
– Det skulle kunna leda till en ny behandling av hjärt-kärlsjukdomar, säger Karin H Franzén, docent i biomedicin vid Örebro universitet.
Till den vetenskapliga artikeln: IL1RAP Expression in Human Atherosclerosis: A Target of Novel Antibodies to Reduce Vascular Inflammation and Adhesion
Varje år dör omkring 17 miljoner människor i världen av hjärt-kärlsjukdomar. I många fall beror det på ateroskleros – eller åderförfettning – en inflammatorisk sjukdom som innebär att fett och kalk lagras i blodkärlens väggar. Det leder till att kärlen blir trängre, vilket i sin tur ökar risken för blodproppar.
I en ny studie har forskare vid Örebro universitet visat att det går att påverka inflammationen i blodkärlen genom att blockera ett särskilt protein, IL1RAP. Proteinet fungerar som en mottagare för inflammatoriska signaler i kroppen och är avgörande för hur vissa signalsubstanser i immunförsvaret sätter igång inflammatoriska processer. En av dessa signalsubstanser är interleukin-1β, som har en central roll i åderförfettningsprocessen.
– Vi har visat att blockering av IL1RAP minskar nivåerna av flera inflammatoriska markörer som är viktiga vid utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar, inklusive interleukin-1β, säger Karin H Franzén, som har lett studien.
Studien har genomförts i samarbete med det Lundabaserade bioteknikföretaget Cantargia, som har utvecklat antikroppar som blockerar proteinet IL1RAP.
– Vi har också sett att dessa antikroppar blockerar förmågan att attrahera inflammatoriska celler i modellsystem för blodkärl, säger Karin H Franzén.
Ny behandling vid hjärt-kärlsjukdom i framtiden
Idag behandlas kardiovaskulära sjukdomar framför allt med blodtrycks- och kolesterolsänkande läkemedel. Men på senare år har fokus inom forskningen flyttats till att undersöka inflammationsdämpande behandlingar.
– Det här skulle i framtiden kunna leda till en ny behandling som angriper själva inflammationen i blodkärlen genom att rikta in sig på IL1RAP. Förhoppningen är att våra resultat så småningom kan ha betydelse för en stor grupp patienter, säger Karin H Franzén.
Forskningen har genomförts vid Cardiovascular Research Centre (CVRC) i samarbete med företaget Cantargia. I forskningsteamet vid Örebro universitet ingår Karin H Franzén , Madelene Lindkvist , Anna Göthlin Eremo, Geena Varghese Paramel, Sheikh Anisul Haque och Allan Sirsjö.
Projektet har finansierats av KK-stiftelsens utlysningar HÖG19: Novel aspects on immune modulatory proteins – future therapeutic targets against inflammatory diseases with focus on cancer and atherosclerosis samt Synergi21: Drug discovery targeting inflammation – novel therapeutic aspects on vascular inflammation, thrombosis and breast cancer
Text: Jasenka Dobric
Foto: Jasenka Dobric