Utsatthet i barndomen kan kopplas till våld i tonåren

Frida Bood står på Campus Örebro.

Frida Bood.

Barn som blir utsatta för kränkningar använder oftare våld i tonåren.
– Vi har inte bara tittat på det som händer en gång, utan när det händer upprepat och konsekvent över tid, säger Frida Bood, doktorand i kriminologi vid Örebro universitet.

Hon har undersökt hur barns aggressiva beteenden hänger ihop med utsatthet för kränkningar – det som på engelska kallas för peer victimization, ett begrepp som det saknas en bra svensk översättning för. Begreppet fångar in mobbning men är samtidigt bredare än så. Det innefattar även andra former av kränkande handlingar mellan jämnåriga barn. I studien undersöktes barns utvecklingsvägar i aggressivitet och utsatthet för kränkningar från tidig förskoleålder till mellanstadiet. Dessutom undersöktes hur de olika vägarna hänger ihop med fysiskt våld och utsatthet online senare i tonåren. I studien följde forskarna drygt 2100 barn i en medelstor kommun från 2010 till 2024.

När barnen var små fick föräldrar och lärare svara på frågor om deras utveckling, hälsa och samspel med andra barn. När barnen blev äldre fick de själva svara på frågor om bland annat våld och utsatthet.

I studien såg forskarna olika mönster i hur barnen utsattes för och utsatte andra för aggressiva beteenden och kränkningar. Utifrån det delades barnen in i fem grupper.

Två grupper med en ökad risk för våld – men inte på nätet

Resultatet visar att i två av grupperna fanns det en något högre risk för att använda fysiskt våld i tonåren. Den ena gruppen bestod av barn som tidigt var utsatta för upprepade kränkningar som minskade succesivt under uppväxten. I den andra gruppen ökade utsattheten för kränkningar under hela perioden samtidigt som det egna utövandet av aggressivitet mot andra ökade.

Däremot kunde inte forskarna se någon skillnad mellan grupperna när det gäller utsatthet online i tonåren.

– Utsatthet online var relativt jämnt fördelat mellan grupperna och förhållandevis vanligt under tonåren, säger Frida Bood

Ett oväntat resultat

Ett resultat överraskade forskarna. Den grupp av barn som uppvisade mest aggressiva beteenden när de var små, genom att till exempel retas, slåss och förstöra lekar för andra barn, hade inte en ökad risk för våld i tonåren.

– Vi trodde att den här gruppen skulle ha en ökad risk för våld utifrån vad tidigare forskning har visat eftersom aggressivitet är en stark riskfaktor för framtida våld, säger Frida Bood. 

– Jag tänker att vi behöver titta närmare på det här. Vad utmärker den här gruppen?

Förebyggande arbete behöver börja tidigt

Genom studien har forskarna kommit fram till två viktiga slutsatser. Dels vikten av att tidigt upptäcka och hantera barns utsatthet för kränkningar, som en del av i ett långsiktigt våldsförebyggande arbete. Dels vikten av att arbeta förebyggande mot utsatthet på nätet eftersom det är en plats där ungdomar umgås och spenderar mycket tid.

– Det som har varit svårt är att skilja på vad som är en normal del av barns utveckling med att lära sig det sociala samspelet och när det är någonting som är farligt och riskabelt för utvecklingen på sikt.

Studien ”Joint Trajectories of Childhood Aggression and Peer Victimization: Links to Adolescent Violence Involvement Across Contexts” avslutades 2026 av doktorand Frida Bood, universitetslektor Brittany Evans, professor Henrik Andershed och universitetslektor Karin Hellfeldt.

Studien är en del av ett större forskningsprojekt som startade 2010 där drygt 2100 barn deltog. Forskarna följde dem till 2024 när barnen var ungdomar i tonåren. Då var det drygt 1700 som deltog i studien. Tanken är att forskarna ska fortsätta att följa deltagarna till pensionsåldern. Forskningsprojektet startades av professorerna Anna-Karin Andershed och Henrik Andershed, och leds idag av universitetslektor Karin Hellfeldt.

Frida Bood tillhörde den första kullen som tog examen från Kriminologiprogrammet vårterminen 2018.

Text: Anna Asplund
Foto: Anna Asplund