Att dra allt över en kam påverkar förtroendet för sjukvården

Porträtt på Lena Gunnarsson.

Att avfärda kvinnors oro för kopparspiralens biverkningar som falsk information påverkar förtroendet för sjukvården. Det visar ny forskning vid Örebro universitet.
– Vi kan inte dra alla alternativa kunskapsanspråk om hälsa över en kam – och kategorisera allt som felaktig information eller alternativa fakta, säger Lena Gunnarsson, forskare i genusvetenskap.

Läs den vetenskapliga artikeln i Sociology of Health & Illness

– Förr litade människor blint på läkarens auktoritet men så är det inte idag. Vi ville undersöka hur människor navigerar i dagens informationslandskap. När det gäller hälsa och medicin sätts det på sin spets, fortsätter hon.
 
Om du söker efter medicinska råd är internet fullt av motstridig information. Lena Gunnarsson har tillsammans med folkhälsovetaren Maria Wemrell fokuserat på kopparspiralen och den information som finns på internet och i grupper i sociala medier om dess biverkningar. Information som skiljer sig från sjukvårdens.
 
– Vi tar inte ställning i den medicinska frågan. Vi är inte läkare eller forskare inom medicin. Vi är intresserade av konflikten som uppstår och vilka konsekvenser den får, säger Lena Gunnarsson.

Sökt hjälp under lång tid

Kvinnor rapporterar om smärta, huvudvärk, yrsel, illamående, kräkningar, diarré, trötthet, depressiva tankar, koncentrationssvårigheter och svårigheter att andas. Symptom, som enligt rådande medicinska riktlinjer, inte kan ha att göra med kopparspiralen. Många kvinnor berättar att symptomen försvinner efter att de har tagit ut kopparspiralen – men för vissa kan det dröja, ibland flera år.
 
Många kvinnor har sökt hjälp under lång tid. Det är inte säkert symptomen uppkommit direkt efter att de har satt in en spiral. En del har anat ett samband direkt, medan andra inte sett spiralen som en möjlig orsak förrän de har hittat liknande berättelser som deras egna på nätet eller i sociala medier.  Förutom symptombilden har de gemensamt att de känner att sjukvården har avfärdat dem och inte tar deras frågor på allvar.  
 
– Vi ser att förtroendet för sjukvården skadas. Det här är inte kvinnor som hade en avog inställning från början. Ofta tvärtom – en av kvinnorna i vår studie är läkare.

Det sitter i kroppen

I studien finns en kvinna som har använt kopparspiral i över 30 år. Hon har i likhet med många andra i samma situation fått erbjudande om antidepressiva läkemedel och psykologstöd.
 
– Men hon berättar att hon hela tiden känt att det sitter i kroppen, att hon inte har psykiska besvär.  Innan hon hittade Facebook-gruppen hade hon inte funderat på att det kunde vara kopparspiralen. Men när hon hittade den trillade polletten ner.  
 
– Vi vet dessutom från tidigare undersökningar att kvinnors symptom oftare än mäns tillskrivs psykologiska orsaker, säger Lena Gunnarsson.
 
Läkemedelsverket gjorde 2018 en utredning efter att det kommit in många rapporter om misstänkta biverkningar av kopparspiralsanvändning. De kom fram till att det saknas vetenskapligt underlag som visar att det är kopparspiralen som orsakat besvären.
 
– Det gjorde många kvinnor upprörda, eftersom det inte heller finns forskning som visar motsatsen. Kraven på säkerhetstester är låga då kopparspiralen inte klassas som ett läkemedel, vilket gör att forskningen är knapp, säger Lena Gunnarsson.

Efterfrågar en öppenhet 

Det krävs alltså ytterligare forskning om kopparspiralen för att utesluta det ena eller andra. Det krävs också ytterligare forskning om alternativa kunskapsanspråk och skepsis mot etablerad expertis.
 
– Historien visar att etablerad expertis kan ha fel. Forskningen utvecklas hela tiden, vilket gör det problematiskt att per automatik avfärda ifrågasättanden av den etablerade kunskapen som icke-vetenskaplig.
 
– Kvinnorna förstår att vården måste arbeta utifrån de riktlinjer de har men de efterfrågar en öppenhet för att rådande riktlinjer inte är den absoluta sanningen. Det ligger i vårdens intresse att ta det kvinnorna säger på allvar, både som ett led i att utveckla kunskapen och främja förtroendet för vården.
 
Den här studien är del av ett forskningsprojekt som även undersöker HPV-vaccinet: Alternativa kunskapsanspråk om kopparspiralens och HPV-vaccinets risker i de sociala mediernas tid.

Lena Gunnarsson har skrivit artikeln tillsammans med Maria Wemrell vid Linnéuniversitetet.

Text och foto: Linda Harradine

Kopparspiralen är klassad som en medicinteknisk produkt. Det innebär att den, i mindre utsträckning än hormonspiralen som klassas som läkemedel, inte kräver noggranna studier, registrering av antal användare och uppföljning av biverkningar.
 
Den vanligaste spiralen kom 1997 och har en kopparyta på 380 kvadratmillimeter. Det är en ökning från tidigare modeller. Den tidigare spiralen hade 200 kvadratmillimeters kopparyta och gav enligt tillverkaren förhöjda kopparkoncentrationer i lever och njurar. En studie på flickor med spiral visar att de har förhöjda halter i blodet (De la Cruz D, Cruz A, Arteaga M, et al. Blood copper levels in Mexican users of the T380A IUD. Contraception. 2005;72(2):122-5).
 
Vi behöver ha en viss mängd koppar i kroppen för att må bra – men inte för mycket. Koppar finns i livsmedel – mest i lever, inälvsmat, skaldjur, nötter och kakao. Det finns även koppar i dricksvattnet och för att inte få i oss för mycket ska vi inte använda varmt vatten direkt ur kranen.