Så använder vi universitetets odlingsträdgård

Det var 2024 som Institutionen för naturvetenskap och teknik i samverkan med campusenheten och fastighetsägaren Akademiska hus anlade trädgården. Redan från början har den använts som ett praktiskt moment i våra utbildningar. Det är till stor del studenter som har gjort om gräsmattan till en trädgård, som en del i studierna vid Miljövetenskapliga programmet, hållbara livsmedelssystem.

Grödorna som växer här roteras årligen i en femårig växtföljd.  Vi vill lura skadeinsekter och svampar, fördela näringsämnen och förbättra markkvaliteten, särskilt avseende biodiversitet, mullhalt och kompaktering. 

Här eftersträvar vi lokala kretslopp av näringsämnen. Gödningen har bland annat kommit från hästarna på en ridskola i närheten och kompletterats med gräsklipp. Andra lokala lösningar diskuteras, som matrester från campusrestaurangerna.

För att främja biologisk mångfald består agrobiodiversiteten (de odlade arterna) av både nya sorter och traditionella lantsorter, och för att gynna vilda arter producerar vi även frukt och bär från fleråriga, blommande buskar och träd, och odlar blommande växter för bin och fjärilar.

Det finns också en spännande teknisk del i arbetet. I ett pilotprojekt utvecklar vi en modulär autonom fältrobot som ska kunna utföra flertalet odlingsåtgärder i trädgården, och samtidigt samla in data.

Trädgården går förstås att använda på många olika sätt. Våra fyra huvudsyften är

• Att konkretisera teorier och metoder kring hållbar matproduktion och produktkvalitet för det miljövetenskapliga programmet Hållbara livsmedelssystem, vars studenter också svarar för trädgårdens odling och skötsel.
• Att vara ett pedagogiskt fältlaboratorium för undervisning på insitutionen för naturvetenskap och teknik liksom för övriga universitetet kring hållbar, naturpositiv matproduktion.
• Att fungera som ett experimentalfält och eventuellt en testbädd för forskning.
• Att som en demonstrationsodling främja kunskapsbaserade och lösningsinriktade diskussioner och regional utveckling av naturpositiva matsystem.

I vår trädgård använder vi enkla och rationella arbetsmetoder.  Både kunskapströskeln och arbetsåtgången är låg. Det är metoder som många kan lära sig och ha nytta av. Under orostider har det varit viktiga kunskaper för att säkra matproduktionen i Sverige. Både under första och andra världskriget var den mat vi odlade själva betydelsefull för vår beredskap – och för att mätta alla. 1917 togs faktiskt gräsmattorna bort i många parker i svenska städer, så att marken kunde användas till odling av potatis och grönsaker. Ungefär på samma sätt som vi nu har gjort en gräsplätt till en odlingsträdgård.

Text: Ulf Hanell och Jesper Mattsson

Foto: Jesper Mattsson och Anna Lorentzon