Krävs nya lagar för att klara hållbarhetsmål

Mais Qandeel och Eleonor Kristoffersson.

Mais Qandeel och Eleonor Kristoffersson är redaktörer för boken.

Om vi ska klara hållbarhetsmålen i Agenda 2030 behövs ny lagstiftning – men den är inte bara komplicerad utan kostar mycket pengar att få på plats. I en ny bok skriver tio Örebroforskare om lagar och hållbarhetsmål – som inte alltid går hand i hand.

Arbetet med boken startade utifrån universitetets vision att bidra till samhällsdebatten och målen i Agenda 2030. Forskare i rättsvetenskap började jobba redan 2019 med seminarier, diskussioner och öppna föreläsningar innan de sammanställde boken. I boken bidrar förutom redaktörerna Rigmor Argren, Laura Ervo, Jan Kellgren, Magnus Kristoffersson, Ylva Larsson, Joakim Nergelius, Elin Skog och Christina Trenta.

Plattform för en hållbar framtid vid Örebro universitet samlar utbildning, forskning och samverkan kopplat till hållbarhet under ett tak. 

Law and Sustainable Development – Swedish perspectives

– Vi kan inte nå hållbarhetsmålen utan nya lagar och vi har en lång väg att gå, säger Mais Qandeel, forskare i rättsvetenskap, som är redaktör för boken tillsammans med Eleonor Kristoffersson.

De menar att det krävs bindande lagar för alla 17 hållbarhetsmålen i Agenda 2030. När forskarna tittar närmare på lagstiftning som gäller företag, teknik, skatter, mänskliga rättigheter, processrätt och juridik är det inte alltid fallet.

– Jag valde den svenska plastpåseskatten som vid första ögonblicket kan verka enkel. Målet är att stoppa spridningen av mikroplaster i miljön. Men lagstiftningen tar inte hänsyn till den miljöpåverkan andra material har och blir till viss del kontraproduktiv, säger Eleonor Kristoffersson.

Använda över 7 000 gånger

Den nya skatten täcker alla varianter av plast – inte bara nyproducerad. Påsar tillverkade av återvunnen plast och till och med nedbrytbar bioplast blir behandlade likadant.

– En bomullspåse måste du enligt vissa beräkningar använda över 7 000 gånger för att den ska vara mer miljövänlig än en plastpåse. Att tillverka en papperspåse kräver fyra gånger mer energi och 20 gånger mer vatten än en plastpåse. Alla miljömål ska ha samma prioritet och därför skulle skatten på plastpåsar behöva förändras, säger Eleonor Kristoffersson.

I andra fall brister det eftersom det inte finns ett internationellt bindande ramverk – vilket gör att människor och miljö i vissa länder drabbas hårt.

Många exempel på att det inte fungerar

– Utan bindande lagar får vi lita på att företag tar ett frivilligt ansvar för hållbarhet – men det finns många exempel på att det inte fungerar, säger Mais Qandeel.

I boken beskriver hon hur oljebolag förstör miljön i Nigeria med tusentals oljeutsläpp och hur landet har gått till domstol i Italien för att oljeföretagen ska tvingas sanera.

– Mitt bidrag handlar också om hur teknikföretag ger Kina verktyg att förfölja politiska motståndare. Något som lett till långa fängelsedomar och tortyr, säger Mais Qandeel.

– Vi behöver vara kreativa och skapa bindande lagar på en internationell nivå som länder kan anpassa till sin egen lagstiftning. Vi måste skapa samma förutsättningar för alla både på en internationell och en nationell nivå. Långsiktigt kommer det gynna även företag.

Text och foto: Linda Harradine