Ökad livslängd ger samhället nya utmaningar
En fördjupad kunskap om åldrandet, med fokus på ett meningsfullt liv och där äldre ses som en resurs. Det är grundtanken för det tvärvetenskapliga fokusområdet Successful ageing.
Vi lever allt längre, både i Sverige och i stora delar av den övriga världen. En ökad livslängd är givetvis något positivt samtidigt som samhället ställs inför nya utmaningar. Inom doktorandprogrammet Successful ageing studeras därför åldrandet genom hela livscykeln och ur många olika perspektiv.
– Målet är att fördjupa kunskapen om åldrandet och kunna lämna ett påtagligt bidrag till forskningen inom det här området. Mycket av det vi gör är tillämpad forskning som snabbt kan komma till nytta i samhället.
Det säger Kerstin Nilsson, dekan för fakultetsnämnden medicin och hälsa, och den som leder satsningen.
Hälsosamt åldrande
Åldrandet ses ofta ur ett problematiskt perspektiv, men utgångspunkten för Successful ageing är en helt annan. Här handlar det om det hälsosamma åldrandet, om att undersöka möjligheterna för ett långt och meningsfullt liv. Samtidigt ses äldre som en resurs – en grupp som kan bidra till samhället.
Satsningen är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan universitetets tre fakulteter där 18 doktorander ingår. Doktoranderna ägnar sig under fyra år åt sin egen forskning samtidigt som de ingår i programmets forskarskola. Tanken är att de tillsammans ska hitta beröringspunkter mellan de olika forskningsområdena som rör just åldrandets olika aspekter.
– I och med att vi har en sammanhållen forskarskola hoppas vi kunna hitta djupare tvärvetenskapliga projekt framöver. Det handlar om att skapa en mötesplats, inte bara för doktoranderna utan även för deras handledare, säger Kerstin Nilsson.
En knapp majoritet av doktoranderna kommer från Sverige, resten från andra länder.
De har varit igång sedan början av 2017, men Successful ageing är fortfarande i lite av en uppstartsfas.
– Första tiden tyckte vi att det var rimligt att de fick komma igång med sin egen forskning och etablera kontakt med sina handledare, förklarar Kerstin Nilsson.
Presenterade sin forskning
Men det betyder inte att ingenting har hänt. Under våren samlades doktoranderna i Ånnaboda för att presentera sina forskningsprojekt för varandra. I september hölls ett seminarium där de tillsammans med sina handledare reflekterade över begreppet ”successful ageing”. Medverkade gjorde även Karen West professor i sociologi från Aston University i England, samt professorerna Henrik Andershed, Jeff Hearn, Fawzi Kadi och Amy Loufti från Örebro universitet.
Nästa steg är den forskarutbildningskurs som startar nu i november.
– Successful ageing är ett rörligt begrepp och betydelsen har växlat i internationella sammanhang. Nu tänker vi ägna hösten åt att arbeta fram hur vårt koncept ska se ut, hur vi ska arbeta med det och utifrån ett svenskt och internationellt perspektiv.
Universitetet har fått stöd av EU-kommissionen för att utöka sin forskning om Successful ageing i och med doktorandprogrammet Newbreed. Det innebär att i början av nästa år så kommer ytterligare 16 internationella doktorander anställas.
Utveckla den tvärvetenskapliga forskningen
Den pågående forskarskolan och det nya doktorandprogrammet kommer förstås att samordnas i de delar som är tillämpliga. Tillsammans hoppas Kerstin Nilsson att båda dessa program ska bidra till att universitetet fördjupar och utvecklar det tvärvetenskapliga arbetet.
– När forskarskolan är avslutad kommer vi förhoppningsvis ha många goda projekt igång inom olika ämnen. Förhoppningsvis har vi under resans gång även sett vilka möjligheter det finns att utveckla den tvärvetenskapliga forskningen.