Källor i din text

Akademiskt skrivande handlar om kunskapshantering, om att föra egna resonemang i dialog med andras texter. Som student behöver du därför utveckla fördjupad förståelse av källornas funktion i akademiska och vetenskapliga texter. Ett tips är att du läser delar av vetenskapliga texter inom ditt ämnesområde och lägger märke till forskarnas sätt att inkludera och hänvisa till källor.

I början av dina studier får du oftast på förhand veta vilka källor du ska använda i dina skrivuppgifter. I kortare uppgifter brukar kurslitteraturen vara en utgångspunkt för kunskapsredovisning och reflektion om ämnet. Senare får du i allt större utsträckning söka och välja dina källor själv. Hur många du behöver anlita beror då ofta på utbildningsnivå och typ av skrivuppgift.

Glöm inte att granska källorna kritiskt, för att bedöma deras kvalitet och tillförlitlighet.

Källor i uppsatsen

I en uppsats har källor flera olika funktioner. De används bland annat för att motivera behovet av din undersökning samt val av metod, för att ge stöd åt enskilda påståenden eller hjälpa dig att tolka empirin. Det är därför viktigt att du har ett tydligt syfte med din källanvändning. Tänk igenom det i varje enskilt fall, gärna med stöd av följande frågor:

• Är källan relevant för din text?
• Vilken funktion kan den i så fall ha i texten?
• Vilken del av källtexten ska återges i ditt arbete?
• Hur ska idén/påståendet vävas in i ditt resonemang och relateras till andra referat?

Källans funktion avgör hur stort utrymme källan får i din text. Källor som stödjer dina påståenden behöver oftast inte presenteras närmare. De som är centrala för din framställning bör däremot både introduceras och kommenteras. Deras användning kan dessutom behöva motiveras. Förklara på vilket sätt källan är relevant för din undersökning, lyft fram dess vetenskapliga bidrag och visa både hur du förstår det och hur texten förhåller sig till vad andra har skrivit om ämnet. Glöm inte att nämna eventuella svagheter som du eller andra har uppmärksammat. På så sätt visar du en tydlig egen röst och förmåga att vara kritisk-analytisk.

Källor är också viktiga i uppsatsens argumentation, där de utgör belägg för uppsatsens påståenden eller stöd vid vederläggning av motargument.

När du återger andras tankar och faktauppgifter kan du välja mellan referat och citat. Att referera innebär att kort återge innehållet i en del av en text (eller utsaga). Längden varierar. Ett referat kan bestå av en enda sats eller vara flera stycken långt. Det viktiga är att innehållet i referatet uttrycks självständigt, med dina ord och meningar, och att det bildar en helhet med omgivande text.

Tips för att referera

• Läs igenom källtexten flera gånger, för att vara säker på att du förstår den väl.
• Leta efter det huvudsakliga budskapet och välj ut det som är relevant för din text.
• Gör korta anteckningar av det viktigaste i ett stycke eller avsnitt, medan du läser.
• Anteckna även begrepp och nyckelord som måste ingå i referatet.
• Utgå sedan från dessa ord och anteckningarna när du sammanfattar texten.
• Kontrollera att referatet motsvarar källtextens innebörd men inte ligger för nära dess språk. Stor noggrannhet krävs i fråga om så kallade modala verb, så att källans uttryck ”Det skulle kunna tolkas ...” i din text inte blir ”Det tolkas ...”.   
• Kontrollera även att referatet fungerar i sin nya kontext och att det framgår hur du förstår källans påstående. Glöm inte att knyta det till dina och andras tankar eller resultat.
• Ange var du har hämtat informationen med hjälp av en källhänvisning.

Kopiera aldrig delar av källans text för att senare byta ut enstaka ord mot synonymer. Det brukar resultera i en svårbegriplig text, särskilt när nyckelorden ersätts av vaga uttryck eller ord som inte fungerar i en akademisk kontext. Öva dig i stället på att sammanfatta kortare delar av kurslitteraturen. Det hjälper dig att undvika skrivsätt som gränsar till eller kan betraktas som plagiering.

Referatmarkörer

När du nämner källan i löpande text bör du också visa vad källan gör i sin text eller undersökning genom att använda ett referatverb eller ordet ”enligt”.

I sin undersökning av lärarstudenters skrivprocesser i samband med uppsatsskrivandet urskiljer Hort (2020) två sätt att arbeta med text: omfattande och produktinriktat.

Enligt Hort (2020) inbegriper dessa arbetssätt olika textstrategier där studenter ofta använder sig av ett flertal olika skrivteknologier.

Det finns ett relativt stort antal verb att välja mellan, men urvalet kan begränsas något av vad som är brukligt inom ditt ämne. Det finns exempelvis viss skillnad mellan referatverb som brukar användas inom naturvetenskapliga ämnen och humanistiska ämnen. Det enklaste sättet att ta reda på vilka verb som fungerar inom ditt ämnesområde är att lägga märke till hur ämnesexperter uttrycker sig när de inkluderar källor i sina texter.

• Välj alltid verb som uttrycker en vetenskaplig handling, inte vardagliga ord (”tittar på”) eller sådana som uttrycker känslor och värderingar (”upplever”, ”tycker”).
• Var inte rädd för att upprepa ett referatverb flera gånger. Det är långt viktigare att du använder rätt verb än att du varierar ditt språk.
• Välj inte verb som kan användas endast om personer när du beskriver teorier, modeller eller metoder.
  
  Skriv inte: Modellen menar ..., Denna teori anser ... eller Metoden undersöker ...
  Skriv: I modellen beskrivs ..., Förespråkare för denna teori anser ... eller Med stöd av metoden undersöks ...

I vissa fall kan du i stället för referat välja citat för att ordagrant återge vad någon har skrivit eller sagt. När du citerar får du med andra ord inte ändra något, inte ens uppenbara stavfel. Citat ur skriftliga källor ska alltid ha en källhänvisning med siduppgift, om verket är sidnumrerat. Det hjälper andra att hitta det citerade stället.

Citatteknik

Till skillnad från referat måste citat markeras grafiskt. Korta citat sätts inom citattecken, medan långa citat (blockcitat) utformas som egna stycken utan citattecken men med ett indrag till vänster, tätare radavstånd och mindre teckenstorlek än texten i övrigt. Både korta och långa citat kan antingen bilda en naturlig fortsättning på en mening eller stå självständigt efter kolon.

Kort invävt citat:

Lärosäten kan enligt Hort (2020, s. 237) ”ge studenter bättre förutsättningar att genomföra uppsatsen, inte enbart genom att undervisa i akademiska skrivprocesser, utan också genom att tillhandahålla skrivteknologier och funktionella skrivplatser”.

Långt, självständigt blockcitat:

Hort (2020, s. 25) beskriver förutsättningarna för skrivande på lärarutbildningen i Sverige på följande vis:

• I och med att utbildningen är splittrad över olika ämnen är den svår att organisera. Det gäller för universiteten att bedriva en sammanhängande och meningsfull utbildning och för studenterna att lyckas navigera i denna ombytliga och splittrade praktik. Förändringarna inom lärarutbildningen påverkar skrivandet i allra högsta grad. Akademiseringen innebär att studenten, i allt högre utsträckning, förväntas producera kunskap. Dessa krav har dock inte lett till någon uttalad idé om hur undervisning ska hantera detta krav. Under uppsatskurserna förväntas studenten i stort arbeta självständigt, med några handledningsmöten och seminarier som enda stöd.

Citat bör generellt vara få och väljas med eftertanke. Citera när den exakta formuleringen är särskilt viktig, exempelvis när du vill definiera ett begrepp, ta stöd i en lagtext, starta en diskussion eller invända mot källans resonemang. I alla andra fall är det bästa att välja referat som visar på en djupare förståelse av källan.

Tänk på att citat alltid bör kommenteras. Det ger läsaren möjlighet att förstå vilken funktion citatet fyller i din text och hur du förstår och förhåller dig till det:

• Av Karlssons (2022) resonemang framgår att ...
• Ovanstående citat kan ses som ett inlägg i debatten om halmens potential i ett hållbart byggande.
• Citatet ovan är ett exempel på didaktiska slutsatser som Hort drar i sin undersökning av uppsatsskrivande lärarstudenters skrivprocesser.

Källhänvisningar är korta källuppgifter som signalerar att tankar, faktauppgifter eller formuleringar i din text inte är dina, utan har en annan upphovsman. Eftersom vetenskapliga texter bygger vidare på tidigare forskning, är det viktigt att forskaren öppet redovisar till vilka texter det egna arbetet relateras. Öppenhet och ärlighet i sättet att hänvisa till källor är A och O även i studenters texter. Genom källhänvisningar visar du dessutom att du är påläst och har stöd för dina påståenden, vilket ger din text större trovärdighet. När du gör det tydligt vad som är dina respektive andras tankar och formuleringar, minskar du samtidigt risken för att bli misstänkt för plagiering. Övriga uppgifter om källan redovisas i en referenslista i slutet av texten.

Utformning av källhänvisningar

Källhänvisningar utformas olika i olika referenssystem. Oavsett vilket av dem du följer, finns det dock några vedertagna sätt att tänka kring källhänvisningar. Du kan antingen ange källuppgiften inom parentes eller som en not och låta läsaren fokusera på det avhandlade ämnet, vilket kallas passiv källhänvisning, eller aktivt nämna upphovsmannen i löpande text. Båda sätten kan användas omväxlande, så att det blir lättare för läsaren att urskilja olika röster i en text. Att lyfta fram källan i löptexten är ett sätt att introducera den och visa att den är viktig.

PASSIV källhänvisning (fokus på innehållet)

• Läsande är en grundförutsättning för allt skrivande på högskolan (Erikson, 2019).

AKTIV källhänvisning (fokus på källan)

• Erikson (2019) visar att läsande är en grundförutsättning för allt skrivande på högskolan.
• Läsande är en grundförutsättning för allt skrivande på högskolan, fastslår Erikson (2019).
• Enligt Erikson (2019) är läsande en grundförutsättning för allt skrivande på högskolan.
• Läsande är enligt Erikson (2019) en grundförutsättning för allt skrivande på högskolan. 

Ibland har en viss aspekt av ämnet undersökts i flera studier. Då kan du hänvisa till flera källor samtidigt i en så kallad kollektiv hänvisning.

En rad studier påvisar betydelsen av formativ respons för lärande och studieprestation (Black & Wiliam, 1998; Hattie & Timperley, 2007).

I vissa fall kan du använda källinformation inom parentes för att agera expert och hänvisa läsaren till andra liknande studier eller studier vilkas resultat skiljer sig från ditt och andra källors resultat eller resonemang. Att dessa hänvisningar har en annan funktion än att styrka dina påståenden, markerar du med ord som ”se”, ”se exempelvis” eller ”jämför”/”jfr”.

Hår är av stor kulturell betydelse och utgör ett viktigt motiv i Nnedi Okorafors verk (se t.ex. Burger, 2020; Marotta, 2018).

Placering av källhänvisningar

När du skriver källhänvisningar bör du också tänka på deras placering. Din text ska vara transparent, så att alla som läser den förstår var ett referat börjar och var nästa tar vid. Är det tydligt att referatet följs av din kommentar?

Vänta inte med en källhänvisning till slutet av ett stycke. Läsaren behöver tidigt förstå om stycket inleds med din observation, analys eller reflektion, eller med ett referat. Om du väljer att lyfta fram källan tidigt i stycket, kan du sedan påminna läsaren om att du fortfarande refererar genom att syfta tillbaka med ord som ”författaren”, ”forskarna” eller ”de”.

Sätt inte en källhänvisning efter varje mening i ett längre referat av samma källa. Börja inte heller varje mening med namnet på författaren. Tänk i stället på att ha minst en källhänvisning vid varje referat. Då blir texten mer läsbar.