Smittförande avfall

Som smittförande avfall räknas mikroorganismer tex agarplattor med bakterier, cellkulturer, humant blod samt material som kommit i kontakt med dessa.

Smittförande fast material ska, om det inte finns möjlighet till inaktivering/avdödande på plats (se nedan), samlas upp i gula plastboxar som märks med ifylld thermoetikett ”Smittförande avfall”. För beställning av plastlådor, etiketter, transport och destruktion se er institution/enhets interna dokument och universitetets upphandlade avfallshanteringsföretag.

I första hand läggs smittförande material i autoklaverbara biohazard-påsar som sedan autoklaveras. Efter autoklavering ska det framgå att materialet är avdödat antingen via autoklavtejp eller genom text på förpackningen och kan därefter förpackas i vanlig soppåse och hanteras som brännbart avfall.

Mikroorganismer i riskklass 3 måste inaktiveras lokalt enligt godkänt protokoll och får inte lämnas som smittförande avfall.

Fast avfall som endast kommit i kontakt med väl karakteriserade cellkulturer som inte är genmodifierade eller infekterade kan betraktas som vanligt laboratorieavfall.

Smittförande Stickande/skärande avfall

Alla mindre vassa föremål ska läggas i små (0,5-3 liter) riskavfallsbehållare. Dessa samt större föremål placeras sedan i gula lockförsedda avfallsboxar av plast som sedan skickas till förbränning.

Smittförande stickande/skärande avfall ska, om så är möjligt, så tidigt som möjligt i avfallsprocessen konverteras till icke smittförande avfall genom t.ex. autoklavering.