Stort intresse för forskning om hbtqi+ under Nerike Pride

Arrangörerna fick ställa in extra stolar i salen på Föreningarnas hus i Örebro när forskare från universitetet för första gången höll ett seminarium med fem 20-minutersföreläsningar under Prideveckan.

Först ut var Matilda Wurm, psykolog och forskare i socialt arbete vid Örebro universitet, som berättade om sin forskning om positiva upplevelser av att ha transerfarenhet. Hon har myntat begreppen minoritetsglädje och minoritetsro.

– Det är ofta fokus på det som är svårt och jobbigt när man hör om transpersoner i media. Det är viktigt att förstå att transpersoner har högre risk att utsättas för saker, men som transperson har man inte bara negativa upplevelser hela tiden och man mår inte bara dåligt.

– Vi behöver prata mer om positiva aspekter, till exempel av att känna stöd i en trans-community och att utvecklas som människa. Att prata om det positiva skapar en buffert mellan utsatthet och ohälsa, som kan påverka hälsan positivt, säger Matilda Wurm.

Chefer känner sig osäkra på hbtqi-frågor

Anne-Charlott Callerstig, forskare i genusvetenskap vid Örebro universitet berättade om sin forskning om hbtqi-integrering på arbetsplatser och i verksamheter. Hon lyfte både utmaningar och framgångsfaktorer för att lyckas som arbetsgivare. 

– Det krävs en ledning som är tydlig och aktiv och som på ett trovärdigt sätt kommunicerar varför arbetet är viktigt för just vår verksamhet. Forskning visar att många chefer har problem att prata om hbtqi. De tycker att det är privat och inte organisatoriskt – och upplever att de inte har ett språk eller känner sig osäkra på begrepp, säger hon.

Transaktivismens historia – och vikten av god sömn

Jacob Preene, doktorand i genusvetenskap vid Örebro universitet, visade bilder och berättade om transaktivismens historia i Danmark och Sverige, mellan 1964 och 1994.

Annika Norell, docent i psykologi vid Örebro universitet föreläste om könsidentitet och sömn. Hon berättade att nästan hälften av alla svenskar är missnöjda med sin sömn – och vissa grupper är särskilt utsatta för sömnproblem.

– Etniska minoriteter, fattiga personer, kvinnor och personer inom hbtqi+ sover sämre. Att avvika från normen är förknippat med högre risk för sämre sömn, säger hon.

Det finns nästan ingen forskning om hur vanliga behandlingsmetoder som KBT fungerar för personer inom sexuella könsminoriteteter. Ökad kunskap om hbtqi hos behandlarna kan behövas, konstaterade Annika Norell.

– Kanske kan bättre sömn kan ge ökad motståndskraft mot minoritetsstress. Sömn har en viktig roll för vår känsloreglering. En störd sömn leder till mer negativa känslor och högre risk för psykisk ohälsa, säger hon.

Samkönade sexuella beteenden vanliga hos djur

Malin Ah-King, evolutionsbiolog och docent i genusvetenskap vid Örebro universitet, avslutade eftermiddagen med en föreläsning om queera djur.

– Det finns en enorm variation bland djuren. Till exempel är samkönade sexuella beteenden vanligt, det finns hos minst 450 arter som apor, fåglar, delfiner, flicksländor och maskar, säger hon.

Även könsbyten bland djur är vanliga. Det finns hos till exempel fiskar, maskar, svampdjur, räkor och snäckor och kan initieras av faktorer som temperatur, kroppsstorlek och social omgivning, enligt Malin Ah-King. Hon berättade att den traditionella evolutionsbiologin har utmanats och förändrats de senaste decennierna.

Gamla biologiböcker som beskriver två statiska kön och där samkönade sexuella beteenden beskrivs som avvikande är helt enkelt inte längre aktuella.

– Vi styrs av gener, hormoner, kromosomer – det är inte så svart och vitt. Vi borde tänka på kön som något dynamiskt och föränderligt, säger Malin Ah-King.

De fem föreläsningarna arrangerades av Örebro universitet i samarbete med universitetsalliansen NEOLAiA.