Handelshögskolan vid Örebro universitet

Örebroprofessor i Dagens Industris expertpanel Skuggdirektionen

En person med slips och kavaj som står utomhus framför fönstren av Novahuset.

– Jag är genuint intresserad av samhällsekonomiska frågor i allmänhet och penningpolitik i synnerhet. Att få diskutera de här frågorna i ett forum med så kompetenta ekonomer känns därför väldigt roligt, säger Pär Österholm, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet.
Han har precis blivit invald i Skuggdirektionen – Dagens Industris expertpanel som diskuterar penningpolitik.

Pär Österholm har dessutom skrivit en ny artikel i Ekonomisk Debatt om hur ekonomisk-politisk osäkerhet påverkar makroekonomin. En konkret och högaktuell fråga där hans forskning kan bidra till den penningpolitiska debatten.

Skuggdirektionen består av ekonomer, forskare och andra sakkunniga som inte är direkt knutna till Riksbanken eller regeringen. Syftet är att erbjuda oberoende och kvalificerade perspektiv på aktuella ekonomiska frågor.

– Förhoppningsvis kan jag bidra genom min relativt breda erfarenhet. För närvarande är jag ju forskare och mycket av min forskning ligger nära penningpolitiken. Men jag har ju också jobbat med de här frågorna i praktiken, berättar Pär Österholm. 

Han har varit anställd av Riksbanken i två omgångar och har arbetat på Konjunkturinstitutet. Han har dessutom internationell erfarenhet från sin tid som gästforskare på Board of Governors of the Federal Reserve System och Internationella valutafonden.

En form av ”skuggmyndighet”

Skuggdirektionens rekommendationer och analyser publiceras regelbundet av Dagens Industri och används ofta som en referenspunkt i den ekonomiska debatten. Den fungerar som en form av ”skuggmyndighet” som kompletterar och ibland utmanar officiella beslut.

– På ett generellt plan så tar jag med mig att man ska undvika att göra alltför tvärsäkra uttalanden, framför allt rörande hur styrräntan kommer att utvecklas på sikt. Jag har, tillsammans med olika kollegor, publicerat flera artiklar om hur svårt det är att prognostisera räntor på lite längre horisonter, säg ett år eller längre.

– Om vi tittar på kort sikt dominerar frågan om den ekonomisk-politiska osäkerhetens effekt. Den kommer att hålla tillbaka efterfrågan och därmed inflationen, men hur mycket? Vi måste även försöka få en uppfattning om huruvida det kommer att uppstå inflationsdrivande effekter av tullar och andra eventuella åtgärder relaterade till internationell handel.

Nivån på den naturliga räntan

En annan viktig fråga för Pär Österholm är var nivån på den naturliga räntan är. Den avgör vilken nivå den faktiska styrräntan behöver vara på för att penningpolitiken ska vara expansiv, neutral eller kontraktiv.

– Det råder ju mer eller mindre konsensus om att den har varit låg under en längre tid. Många tror dock att den har ökat något och dessutom kan vara på väg upp ytterligare. Det råder dock ingen samstämmighet i ekonomkåren om vare sig den naturliga räntans nivå eller utveckling framgent – här finns det mycket att reda ut, säger Pär Österholm.

Han pekar också på att det finns frågor som i dagsläget inte är så viktiga, men som riskerar att bli det.

– Vi har ju till exempel ett antal geopolitiska konflikter i vår omvärld som skulle kunna eskalera och leda till påtagliga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen globalt.

Text: Linda Harradine
Foto: Linda Harradine