"Därför behöver vi fler utbildade musiklärare som kan visa hur fantastiskt ämnet är!"

Vilka är ni och vad pluggar ni?
- David Persson heter jag och pluggar till ämneslärare med inriktningen musik-engelska, jag blir alltså tvåämneslärare, och musik är mitt huvudämne. Mitt huvudinstrument är bastuba med klassisk inriktning men jag spelar även elbas. Jag är inne på min sista termin nu, år 5.

- Jag heter Alva Lindström och pluggar tredje året till ämneslärare med inriktningen musik- instrument och ensemble. Jag blir i praktiken ettämneslärare, men mitt andraämne innebär en fördjupning mot gymnasieskolan som sångpedagog då jag har sång med profil afro/jazz/rock som huvudinstrument. Jag spelar också trombon och ser väl det som ganska jämbördigt med sången i mitt musicerande. 

Hur fungerar det med genre och inriktning, söker man in med en viss genre som man sedan håller sig till, eller kan man ha en bred musikprofil?
- Man söker ju in på en profil med ett huvudinstrument, men det blir en väldig bredd under utbildningen, både vad gäller genre och de olika instrument man får spela inom våra ensemblekurser, säger Alva Lindström. 

- Förutom att jag har kunnat välja bastuba som mitt huvudinstrument har jag också kunnat söka kurser i sång och trombon. Man formar i viss mån utbildningen individuellt när det kommer till det musikaliska, det finns många möjligheter, säger David Persson. 

Hur ser programupplägget ut på utbildningen?
- Vi har musik som förstaämne, vilket är ganska brett, det är ju meningen att vi ska kunna arbeta på lågstadiet, högstadiet och gymnasiet. Andraämnet är mer riktat mot gymnasiet, i mitt fall Musikfördjupning och mot Engelska i Davids fall. Och så har vi pedagogiken och fyra perioder med VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) under programmets gång, förklarar Alva. Läs mer om programmets översikt här

Och hur skulle ni sammanfatta vad programmets kurser går ut på?
- Inom min inriktning skulle jag säga att utbildningen fokuserar på musikalisk bredd, vi får mycket olika verktyg med oss. Det finns ett konstant närvarande didaktiskt perspektiv, även när vi inte har kurser som har med pedagogik att göra. När vi som exempel spelar bruksensemble, en kurs som går ut på att vi studenter ska spela, tillförs perspektivet: ”Hur ska vi göra det här med elever, hur ska man förmedla det här på ett bättre sätt?”, berättar Alva. 

- Jag kan tillägga att, som jag ser det, handlar första läsåret om att få upp intresset för musikämnet och fånga in vad det handlar om. Det här gör Örebro universitet väldigt bra, jag kände tidigt att jag var väldigt intresserad. Vi fick liksom prova de här momenten som vi kommer att göra som musiklärare i framtiden, det är ”learning by doing”, säger David. 

Alva Lindström håller med.

- Ja, snacka om att vi får öva på att vara lärare inom våra kurser. Detta är definitivt inte en utbildning där vi sitter och teoretiserar utifrån ”teoretiska barn” med en ”hypotetisk klass”, utan vi får istället testa moment med den egna studentgruppen. Vrida på det tillsammans och öva på att ge och ta feedback, tillägger hon. 

Hur kan schemat se ut?
- Första året har vi mycket på schemat med många olika delkurser, längre fram får man ett luftigare schema. Möjligheten att styra sin egen tid blir större allteftersom, vissa börjar till exempel vikariera och jobba extra mot slutet av utbildningen, säger Alva. 

Vad är det roligaste med utbildningen?
- Jag tycker nog det är samvaron här på Musikhögskolan, vi har en väldigt bra social miljö tycker jag. Om man vill dra ihop ett projekt så skriver man i någon grupp och så får man till det utan problem! Det är väldigt familjär stämning på Musikhögskolan och det är lätt att komma in i sin klass, mycket tack vare att vi jobbar med övningar inom våra kurser som är jättebra för samvaron och gemenskapen, berättar David Persson. 

Alva Lindström är helt inne på samma spår som David och fortsätter, 

- Vi är inte ”segregerade” mellan programmen på den här skolan heller, kanske beroende på att vi inte är lika många studenter. Här pratar man med alla och vi samarbetar med varandra, det finns alla möjligheter i världen att musicera med vem som helst, säger hon. 

Och hur kan de här olika samarbetena se ut?
- Jag, David och några andra drog till exempel ihop en brassensemble för ett tag sedan.
Vi var ett gäng som gillade att spela brass, även om vi inte alla har det som huvudinstrument, och så gick vi till notbiblioteket och så började vi bara! Sedan har jag spelat många konserter med olika ensembler, jag har spelat in i studio och varit med i många olika projekt som har varit utöver utbildningens kurser. Det är också väldigt lätt att arrangera en konsert på den här skolan, personalen hjälper till att boka lokal och alla de tekniska bitarna. Det är miljön på Musikhögskolan som skapar dessa möjligheter, jag är oerhört tacksam för det, säger Alva.  

Hur är lokalerna?
- Det finns alltid möjlighet att få ett övningsrum eftersom vi har ganska många rum sett till antal studenter. Det finns ensemblerum anpassade för olika genrer. Lokalerna i sig är väldigt fräscha och relativt nya fortfarande, jag gillar glasfasaden, säger David.

- Och vi har tillgång till alla rummen dygnet runt!, utbrister Alva.

Hur upplever ni det organiserade studentlivet inom Örebro Studentkår här på Musikhögskolan och Örebro universitet?
- Studentlivet här är väldigt rikt, mycket tack vare att alla studenter från olika program är samlade på Örebro campus. Introduktionen för nya studenter är oerhört bra och inbjudande här på Örebro universitet skulle jag säga. Jag har själv varit engagerad i Studentkåren, bland annat som ”general”, ledare för introduktionen i Musikhögskolans kårsektion Qultura som jobbar väldigt hårt med att alla studenter ska känna sig välkomna. Introduktionen är även ett bra tillfälle att hitta personer med samma intressen, redan där föds många samarbeten och projekt mellan studenter, både inom och över programgränserna, fortsätter David. 

Varför tycker ni att fler borde utbilda sig till musiklärare?
- För att det behövs. Vi ser nu att den de kreativa ämnena försvinner mer och mer i kursplanerna. Det föregår, skulle jag säga i alla fall, en nedmontering av kulturen här i Sverige som jag tycker är väldigt tråkig. Musik är ju dessutom ett ämne som är väldigt utvecklande för elever på många plan och därför behöver vi fler utbildade musiklärare som kan visa hur fantastiskt ämnet är, säger David. 

- Alla människor har någon slags relation till musik under sina liv. Vi musiklärare får verktygen att hjälpa andra, att ge dem den gåvan att få ha musiken med sig hela livet. Musik som medel kan ge dig gemenskap, det kan ge dig utrymme att vara kreativ, det kan också utveckla dig som person på flera plan, t.ex. att utmana sin scenskräck, eller att utforska frågor om sig själv, uttryck och intryck. Det gör musik otroligt kraftfullt och genom att gå den här utbildningen lär vi oss att kommunicera detta, säger Alva.

…och till sist, vad gör just den här (femåriga) lärarutbildningen särskilt bra?
- Utbildningens bredd ger ett väldigt övergripande perspektiv av musikämnet. Vi får själva gå igenom utbildningsmoment, se det utifrån elevernas perspektiv i skolmiljön genom VFU och vi får verkligen lära oss hur eleverna fungerar. Allt detta tror jag är styrkor som gör att vi blir väldigt anpassningsbara i situationer som kan uppstå i arbetslivet, poängterar David.

- Vi får många verktyg att använda oss av jämfört med någon som kanske bara besitter en viss musikalisk spetskompetens. Jag har hört sånt som: ”Oh shit fem år, man spelar väl ändå bara i C-dur i skolan?”. Men de där fem åren gör verkligen skillnad, du får tid att reflektera och byta uppfattning om saker under utbildningens gång, och dessutom får man tiden som krävs att kunna utveckla sin egen musikalitet, avslutar Alva.

Intervju av: Hannes Wikström, amanuens, Musikhögskolan.