Fantastiskt att vi lever längre – men en utmaning för samhället
Att tvingas bo kvar hemma mot sin vilja. Teknik som hinder och möjlighet. Och hur samhället kan ta tillvara på äldres kompetens. Örebroforskare diskuterade universitetets satsning på äldreforskning med politiker på DN-scenen i Almedalen.
På 1960-talet var 10 procent av Sveriges befolkning över 65 år. Idag är den siffran 20 procent och den ökar för varje år. Örebro universitet har gjort en stor satsning på forskning om äldres villkor – Successful ageing. Namnet kommer från att forskarna inte vill se åldrandet som ett problem utan som en möjlighet.
– Men givetvis är inte detta frågor som universitetet ska vara ensamt i. Vi kan bidra med forskning men vi behöver ha en dialog med övriga samhället, inte minst med politiken, sa Kerstin Nilsson, professor vid Örebro universitet, som leder satsningen.
– Det är fantastiskt att vi får leva allt längre liv men det är klart att det utmanar vårt välfärdssamhälle, sa socialminister Lena Hallengren.
Många förslag på forskning
Forskarna frågade politikerna vad de ville ha mer forskning om inom området. Och de fick många förslag. Undersöka vilka vinster olika teknik kan ge både individ och samhälle. Vilka metoder kan vi använda för att få fler friska år.
– Vilken bra fråga. Jag lovar att jag ska återkomma. Det finns ganska mycket behov. Vi vill till exempel veta mer om psykisk ohälsa och ensamhet, sa Lena Hallengren.
Ett exempel på som lyftes i seminariet är doktoranden Lisa Spangs forskning om äldre som inte längre vill bo kvar hemma – men måste. Vissa känner sig otrygga och andra är inte bekväma med att det egna hemmet blir hemtjänstens arbetsplats.
– Man känner inte igen sig hemma längre. Man får sin toastol i vardagsrummet och hallen blir ommöblerad till en verktygslåda, berättade Kerstin Nilsson.
Digitalt utanförskap
Kopplat till detta är frågan om digitalt utanförskap eftersom tanken är att teknik ska underlätta för äldre att få vård i hemmet. Samtidigt använder 42 procent av äldre över 76 år inte internet. Många äldre använder inte heller Bank ID.
– Det blir problem att komma åt offentlig service och det skiljer sig mellan olika regioner vilken hjälp äldre kan få, sa Karin Hedström, professor i informatik vid Örebro universitet.
Forskningen inom Successful ageing kan besvara vitt skilda frågor eftersom den är såväl tvärvetenskaplig som internationell. Den består av två forskarskolor med 32 doktorander och är ett samarbete mellan Örebro universitets tre fakulteter.
Text och foto: Linda Harradine
Ett samhälle att åldras i – forskningen lär oss mycket äldres villkor men hänger politiken med?
En del äldre bor kvar hemma mot sin vilja. Andra känner en stigande panik över att allt fler tjänster bara finns på nätet. Vad vet vi om dem som hamnat i skuggan och blivit offer för samhällsförändringens stora vågor? Är politikerna mottagliga för vad forskningen säger och redo att agera?
Medverkande:
Lena Hallengren, socialminister, (S)
Daniel Forslund, ordf i SKL:s beredningen för digitalisering, (L)
Anders W Jonsson, sjukvårdspolitisk talesperson, (C)
Kerstin Nilsson, professor i kirurgi, Örebro universitet
Karin Hedström, professor i informatik, Örebro universitet
Niklas Ekdal, moderator