Återvinning utan att sprida farliga kemikalier

Ingrid Ericson Jogsten i labbet.

Ingrid Ericson Jogsten, som är forskare i kemi, kommer samarbeta med forskare i företagsekonomi och statskunskap.

Att återvinna produkter är nödvändigt för att klara miljö- och klimatutmaningar – men det finns problem med att ta tillvara produkter som innehåller farliga kemikalier. Forskare vid Örebro universitet har fått 4 miljoner kronor från Formas för att undersöka hur vi kan återvinna matförpackningar i papper utan att sprida kemikalier.

Det nya forskningsprojektet är resultatet av ett nytt samarbete kring hållbarhet på universitetet. Örebro universitets plattform för hållbar framtid, ORU-PSF, arbetar utifrån att vi inom en mycket snar framtid måste förändra samhället i grunden för att skapa en hållbar tillvaro.


När det gäller forskning kopplat till hållbarhet arbetar forskarna tvärdisciplinärt och utvecklar gemensamma forskningsprojekt. Det här forskningsprojektet är ett exempel på detta.

Ingrid Ericson Jogsten kommer samarbeta med Sabina Du Rietz, företagsekonom, Erik Hysing, statsvetare, Ulrika Eriksson, kemist och Mattias Bäckström, kemist

– Vi har valt att undersöka pappersförpackningar. De används redan i stora volymer och de kommer troligtvis bli än mer efterfrågade nu när EU har infört ett nytt direktiv för att minska engångsförpackningar i plast, säger Ingrid Ericson Jogsten, forskare i kemi.
 
Tillverkare använder PFAS-kemikalier för att producera pappersförpackningar som är vätskeavstötande. Men PFAS-kemikalier har visat sig vara giftiga och svåra att bryta ner. De lagras i både människor och natur.
 
– Det finns många frivilliga initiativ att fasa ut PFAS-kemikalier och några PFAS-ämnen har förbjudits. Ändå dyker de fortfarande upp i matförpackning och forskning pekar på att det sker på grund av återvunna material.

Klara miljö- och klimatutmaningar 

Forskarna vill inte att kemikalierna ska hindra övergången till en cirkulär ekonomi som kan minska behovet av nya råvaror och vara ett viktigt verktyg för att klara miljö- och klimatutmaningar.
 
– Vi måste ta reda på vilka förpackningar som innehåller kemikalierna och var i förpackningens livscykel som föroreningen sker. För att kunna bidra till en förändring arbetar vi tvärvetenskapligt. Kemister som är experter på PFAS-ämnen och har stor erfarenhet av potentiellt förorenade materialflöden arbetar tillsammans med statsvetare och företagsekonomer.
 
– Det betyder att projektgruppen har erfarenhet av policy- och styrningsfrågor inom miljöområdet och expertis inom cirkulär ekonomi.
 
Dessutom har forskarna knutit en referensgrupp med representanter från näringsliv, bransch och akademi för att täcka alla kunskapsluckor.
 
– Vi behöver mer kunskap om hur företag i en cirkulär leverantörskedja kan arbeta för att minska PFAS-föroreningar och samtidigt öka användningen av återvunnet material.

Text: Linda Harradine
Foto: Örebro universitet