Samarbete med skolan blev lärobok om hållbarhet - ”Skolmåltiden är så mycket mer än mat”
—För mig är skolmåltiden en så viktig del av skolan och maten ett konkret sätt för eleverna kunna påverka, säger Johanna Björklund.
Mat, skola och hållbarhet. Johanna Björklund har flätat samman de tre och gett ut en bok som fyller en lucka på lärarutbildningen. Först ut är studenterna på förskollärarprogrammet vid Örebro universitet.
—För mig är skolmåltiden en så viktig del av skolan och maten ett konkret sätt för eleverna kunna påverka, säger hon.
Johanna Björklund deltar tillsammans med Örebrokollegerna Sara Frödén och Charlotta Pettersson i den nationella konferens "Framtidens lärarutbildning - erfarenheter och visioner" i mars 2022 - om skolmat, lärande och hållbarhet.
Johanna Björklund är forskare i miljövetenskap och var 2010 med om starten för Måltidsekologprogrammet. Det var i sin tur de blivande måltidsekologerna som fick henne att inse att skolmåltiderna är så mycket mer än att ett tillfälle att fylla magarna på hungriga barn.
– Studenterna pratade om matens miljöpåverkan och jag insåg att om jag vill göra skillnad så är maten rätt sätt, så konkret. Vi kan inte ljuga för barnen om de stora problemen med hållbarhet – men vi måste också visa på lösningar, säger hon.
Det blev starten för att arbeta med mat och måltid i ”lärande för hållbarhetskompetens”.
– Skolmåltiden är en central del av skolans verksamhet och kostar mer än läromedlen. I många kommuner inför man mer hållbar mat, som vegetariska alternativ. Men – det finns få kontakter mellan måltidsverksamheten och skolverksamhet. Jag vill använda maten i barnens lärande.
Först var tanken en modell som Johanna Björklund arbetade med under sin tid i Social Impact Lab på Örebro universitet. Hennes idéer skulle där omvandlas till en metod för att arbete med skolmaten i undervisningen, som en del i den strategiska satsningen Mat och hälsa. Projektet ingår också den nya "Plattform för en hållbar framtid".
I samarbete med lärare och elever på Finnerödja skola skulle modellen förvandlas från tanke till verklighet. Elever från årskurs 4 till 6 var med i köket i omgångar och deras närvaro gjorde verkligen skillnad för vegetariska rätter:
– Även om personalen lagar den bästa vegetariska maten är det inte säkert att det uppskattas av eleverna. Men om kompisarna säger ”smaka - det är jättegott!” är det en helt annan sak. En riktig lyckträff var när eleverna som lagat den vegetariska rätten bjöd sina klasskompisar på smakprov, berättar Johanna Björklund.
Samarbetet med lärarna ledde till ett årshjul, som grunden till en rutin för att använda maten och måltiden i undervisningen under läsåret, med teman och lektionsförslag. Lärarna samlades också i en så kallad forskningscirkel tillsammans med Johanna.
– Jag var intresserade av hur lärarna kan använda skolmåltiden i undervisningen och hur skolan ska bli bättre på att ge eleverna handlingskompetens för en hållbar utveckling. Mitt fokus var alltså inte att barnen ska äta bättre.
FN, läroplanen och skolans verklighet
För Johanna Björklund stod det klart att lärarna saknar grunden för att ta in hållbar utveckling i klassrummen. Uppdraget finns där, från skrivningar på FN-nivå till skolans läroplan.
– Det är så mycket som lärarnas förväntas göra i skolan. Till exempel undervisning i sex och samlevnad och att ha ett genusperspektiv. Och så kommer det här med hållbarhet. Jag förstår att det uppfattas som jobbigt, men att ta utgångspunkt i måltiden i skolan eller förskolan kan faktiskt göra det lättare.
För Johanna Björklund ledde arbetet med eleverna, lärarna och arbetet med modellen fram till "Lärande för hållbar utveckling. Börja med maten!" som nu ska användas bland annat av studenterna på förskollärarprogrammet vid Örebro universitet. Boken utgår från skolmåltiden, och att maten är en nyckelfaktor för hållbar utveckling. Här finns fakta om klimat, kemikalier, vatten, biologisk mångfald, matsvinn och allt annat som villkorar en hållbar utveckling.
Agronomen som blev pedagog
Boken ger både naturvetenskapliga kunskaper och vägledning till hur lärarna ska arbeta med eleverna.
– Jag är agronom vilket är en styrka. Jag kan livsmedelssystem och har forskat med lantbrukare om hållbara sätt att producera mat. För mig är det en logisk följd att komma över till pedagogiken. Och boken ska var en hjälp att ta in hållbarhet i olika ämnen. Ett insektshotell kan var en uppgift i slöjden till exempel, säger Johanna Björklund.
Erfarenheten från samarbeten med skolor har visat en brist på kunskap och redskap hos lärarna idag om hur de ska låta hållbar utveckling genomsyra undervisningen.
– Vi måste börja med lärarutbildningen, för att hållbarhet ska bli en naturlig av skolan, säger Johanna Björklund.
Text och foto: Maria Elisson