Ögondroppar kan påverka leverceller
Andi, Alijagic, Tuulia Hyötyläinen och Matej Orešič
En kemikalie som finns i vissa receptfria ögondroppar kan påverka leverceller och omvandlas till ett PFAS-liknande ämne. Det visar en ny studie från Örebro universitet som publiceras i Environment International.
Bakgrunden: En fråga från en journalist ledde till forskning
Efter en fråga från en journalist gick forskarna igenom den tillgängliga dokumentationen och såg att ögondropparna endast hade genomgått begränsade toxikologiska tester, främst djurstudier med fokus på ett fåtal effekter.
Det gjorde att forskarna valde att undersöka ämnet mer systematiskt och efter mediebevakningen som följde valde vissa apotek att tillfälligt ta bort produkten från sina hyllor.
Forskarnas syfte var inte att utvärdera enskilda produkter, utan att bidra med ny kunskap om hur kemikalier kan omvandlas i kroppen och vilka egenskaper dessa omvandlingsprodukter kan få. Resultaten pekar på kunskapsluckor i dagens riskbedömning av vissa kemikalier i konsumentprodukter.
Den vetenskapliga artikeln i Environment International
– Vi startade studien förra året efter frågor från en journalist om säkerheten hos ögondropparna, säger Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet och ansvarig för studien.
Örebroforskarna har undersökt en fluorerad kemikalie, perfluorohexyloctan, som har liknande struktur och egenskaper som PFAS. En skillnad är att den har tidigare anses att vara biologiskt inaktiv. Det betyder att den inte ska påverka biologiska processer i kroppen.
– Vår studie visar att det inte alltid stämmer. Att förstå hur dessa ämnen beter sig i kroppen är avgörande för att skydda människors långsiktiga hälsa, säger Tuulia Hyötyläinen.
Samlas i levern över tid
Även om ögondroppar appliceras direkt i ögat kan små mängder av innehållet ta sig ut i blodomloppet, särskilt vid upprepad användning. Tidigare forskning på liknande ämnen har visat att de kan samlas i levern över tid.
Därför har forskarna nu studerat effekterna i mänskliga leverceller i laboratoriemiljö. Experimenten ska efterlikna låg men långvarig exponering, snarare än kortvarig exponering för höga doser.
– Vi ville fånga upp förändringar i cellernas ämnesomsättning som kan spegla upprepad användning, säger Andi Alijagic, forskare i biologi, som höll i försöken.
Förändrad ämnesomsättning
Analyserna visade omfattande förändringar i levercellernas ämnesomsättning. Studien visar också att perfluorohexyloctan delvis kan omvandlas inne i leverceller till ett PFAS-liknande ämne. Vilket tyder på att ämnet inte förblir oförändrat i kroppen.
– Resultaten pekar på ett mönster av förändrad ämnesomsättning som bör undersökas vidare i långsiktiga studier och i levande organismer, säger Matej Orešič, professor i systemmedicin.
Utöver ögonvårdsprodukter bidrar studien, tillsammans med en växande mängd forskning, till en oro för att fluorerade kemikalier i medicin och hygienprodukter kan påverka människors hälsa.
Förbjudna i skidvalla
– Våra resultat kan inte direkt översättas till hälsoeffekter hos människor. Men de visar att långvarig exponering och effekter i olika organ förtjänar mer vetenskaplig och regulatorisk uppmärksamhet. Kunskapen behövs för att myndigheter, vårdpersonal och tillverkare ska ta välgrundade beslut om kemikaliesäkerhet, säger Tuulia Hyötyläinen.
– Det är värt att fundera över att liknande ämnen är förbjudna i skidvalla men inte i ögondroppar, säger Matej Orešič.
Text: Linda Harradine
Foto: Jerry Gray