Gruvprojekt kan göra allt rätt – och ändå misslyckas

1/6

Ett gruvprojekt kan ha rätt teknik och goda förutsättningar men ändå stöta på problem. Tillit mellan gruvföretag och lokalsamhälle kan vara avgörande. Det var en av frågorna när ett 50-tal deltagare samlades på Örebro universitet för årets Mining@ORU.

Årets Mining@ORU hade temat Tillit och framtidstro för en hållbar metall- och mineralförsörjning. Det var sjätte gången mötesplatsen arrangerades och forskare, företag, myndigheter och andra samhällsaktörer samlades för att dela kunskap och diskutera gemensamma utmaningar. Mining@ORU genomförs i samarbete med Impact Innovation-programmet Swedish Metals & Minerals.

– Vi behöver mötas över gränserna mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. När människor med olika perspektiv får höra samma saker och diskutera dem tillsammans kan nya idéer och samarbeten växa fram, säger Lotta Sartz, projektledare och ansvarig för Mining inom AI, Robotics and Cybersecurity Center (ARC) vid Örebro universitet.

Relationerna kan avgöra

Yiannis Chrysostomidis, associate partner på Reos Partners, presenterade resultat från samtal med seniora personer inom den internationella gruvsektorn. Ett återkommande mönster är enligt honom att relationerna till lokalsamhället behandlas som något vid sidan av själva gruvprojektet.

– Relationer behandlas ofta som något perifert eller valfritt. Men de är i själva verket en osynlig del av infrastrukturen som får projekten att fungera, säger Yiannis Chrysostomidis.

Ett projekt kan alltså ha både tekniken och planeringen på plats och ändå få problem om relationerna inte fungerar. Till skillnad från fysisk infrastruktur kan skadade relationer inte enkelt repareras med pengar och teknisk expertis. Att återuppbygga förtroende kräver tid och långsiktigt arbete.

Han pekade också på att konflikter kan uppstå när konsekvenserna av ett gruvprojekt märks lokalt, medan nyttan inte uppfattas komma lokalsamhället till del.

Ett undersökningstillstånd är inte en gruva

Hur olika intressen ska vägas mot varandra är en aktuell fråga i Bergslagen. Magnus Johansson från Sveriges geologiska undersökning, SGU, berättade om myndighetens arbete med fyndigheter av ämnen och material som kan pekas ut som riksintressen.

Ett sådant utpekande innebär inte att det automatiskt blir en gruva. Riksintresset är ett underlag i planeringen och måste vägas mot andra intressen när beslut om markanvändning fattas.

– Olika professioner kan ha olika syn på vilka värden som är viktigast. Vad är viktigast för samhället i dag, i morgon, om tio år eller om femtio år? säger Magnus Johansson.

Mattias Bäckström, seniorkonsult vid Bergskraft Bergslagen AB, tog upp en liknande utmaning kring undersökningstillstånd. När ett företag får tillstånd att undersöka ett område kan det snabbt väcka frågor om bland annat bostäder, vägar, natur och kulturmiljö. Men det betyder inte att en gruva kommer att öppna.

– Människor tenderar att förknippa ett undersökningstillstånd med att det kommer att bli en gruva. Men så är det inte. Ett undersökningstillstånd är en fråga, inte ett svar, säger Mattias Bäckström.

Bergslagens långa gruvhistoria innebär dessutom att kommunerna behöver förhålla sig till både miljö- och kulturarv när nya intressen för mark och mineral möts.

Tillit handlar också om delaktighet

Tillit diskuterades även ur ett bredare samhällsperspektiv. Maria Ojala, professor i socio-ekologisk resiliens vid University of Oulu i Finland och docent i psykologi vid Örebro universitet, forskar om hur unga förhåller sig till klimatförändringar och andra hållbarhetsfrågor.

– Unga är inte bara framtiden, de är medborgare redan i dag. Det är deras framtid som står på spel, så vi behöver lyssna på dem och ta dem på allvar, säger Maria Ojala.

Hon betonade att tillit inte bara byggs genom att informera, utan också genom att lyssna och skapa möjligheter till delaktighet.

Birgitta Johansen, länsmuseichef vid Örebro läns museum, gav ett historiskt perspektiv. Gruvdrift och järnframställning har under århundraden skapat nya yrken, handelsvägar och sätt att organisera samhället. Det har också ställt krav på samarbete mellan människor.

Efter Mining@ORU fortsatte programmet med Industriresan, där deltagarna fick följa delar av material- och bearbetningskedjan genom besök hos Ellagro och Epiroc i Örebro, SVAB och Amphi-tech i Åsbro, Galfa i Askersund och slutligen Boliden Zinkgruvan.

Industriresan arrangerades gemensamt av ARC och IUC Industrihubb inom projekten EMRIE – European Mining Regions Innovation Ecosystems – och Starkare Industri 2.0.

Text: Jesper Eriksson
Foto: Jesper Eriksson