Brandfarliga och brandunderstödjande gaser
Brandfarliga gaser är sådana gaser som kan antändas i luft vid en temperatur av 20 °C och ett atmosfärstryck på normalt lufttryck, 101,3 kPa. En brandfarlig gas som är i vätskeform vid temperatur lägre än 20 °C och tryck som är högre än atmosfärstryck eller en kombination av båda, är en kondenserad gas. Sådan gas är ändå att betrakta som brandfarlig gas.
Gasol
Gasol är en sammansättning av till största delen propan (C3H8) samt mindre delar av butan (C4H10) och etan (C2H6). Gasen är färglös och har en, genom tillsatt luktmedel, karaktäristisk lukt. Gasol är en tung gas och kan vid utsläpp tränga ner i lågt liggande utrymmen. Gasen förvaras under tryck kondenserad (vätska) i gasflaskor. De större flasktyperna nyttjas vid centrala gasolledningssystem. Gasol betraktas som extremt brandfarlig och utläckande gas kräver endast mycket liten tändenergi för att antändas. En gas/luft-blandning kan medföra en gasmolnsexplosion.
Rutin gasol
- Gasolflaskor hanteras varsamt och skyddas mot onormal uppvärmning. Onormal uppvärmning av gasolflaskorna medför en tryckökning i flaskan.
- Flaskorna ska alltid hanteras och förvaras stående. Vid lagring ska flaskorna ha stängd ventil. Etiketter eller annan märkning får inte avlägsnas.
Tryckavlastning i form av säkerhetsventil finns på samtliga typer av gasolflaskor. Säkerhetsventilens funktion samt ett säkert gasuttag bygger på att flaskan alltid står i upprätt läge, liggande flaska kan medföra ett direkt-uttag av vätskefasen vilket utgör stor risk. Gasen har en kraftigt kylande effekt och utströmmande gas samt oisolerad utrustning kan ge köldskador.
Acetylen
Acetylen, ibland benämnd som svets-gas, är produktnamn för etyn, C2H2, vilken är en färglös gas med svag vitlöksliknande lukt. Gasen förvaras under tryck (20 bar) i gasflaskor löst i lösningsmedel (aceton eller DMF). Acetylen betraktas som extremt brandfarlig och utläckande gas kräver endast mycket liten tändenergi för att antändas. En gas/luft-blandning kan medföra en gasmolnsexplosion. Gasen är instabil och börjar sönderfalla vid uppvärmning över 300 °C. Sönderfallet kan startas genom yttre upphettning av flaskan vid exempelvis en brand eller punktuppvärmning från en svetslåga. Sönderfall kan även startas genom ett genomgående bakslag.
Tryckavlastning i form av säkerhetsventil finns inte på acetylengasflaskorna. Sönderfallet resulterar i en tryckstegring och våldsam söndersprängning av flaskan. Vid kraftig upphettning kan kärlsprängning ske inom 5 minuter. Risk kvarstår upp till 24 timmar efter avslutad upphettning.
Vid misstanke om bakslag eller upphettning av acetylenflaskan över 300 °C och påbörjat acetylensönderfall ska lokalerna utrymmas och räddningstjänsten tillkallas.
Explosiva föreningar kan bildas om gasen kommer i kontakt med koppar, silver, kvicksilver eller mässing med mer än 70 % koppar. Genom att gasen förvaras under högt tryck i flaskorna får endast utrustning avsedd för detta tryck anslutas till flaskans utlopp.
Svetsning
Vid svetsning ska bakslagsskydd för acetylen finnas (rekommenderas även för syrgasen). Backventiler ska finnas på brännarhandtag för både acetylen och syrgas.
Vid okontrollerat utsläpp
Vid okontrollerade utsläpp av acetylen ska lokalen utrymmas och vädras. Stäng om möjligt av gasflödet och undvik så långt som möjligt antändning av gasen genom att eliminera eventuella tändkällor. Kontrollera alltid gashalten innan verksamhet i lokalerna återupptas. Om den utläckande gasen brinner ska släckning ske genom att gastillförseln stängs. Om den brinnande gasen släcks utan att gasflödet stoppas finns risk för en återantändning och explosion.
Vid inandning
Acetylen verkar kvävande vid inandning genom att den tränger undan luftens syre. Vid inandning av gasen och andningsbesvär ska personen föras ut i friska luften. Konstgjord andning ges om andningen upphört.
Rutin acetylen
Gasflaska ska hanteras varsamt och skyddas mot onormal uppvärmning. Gasutrustningen ska kontrolleras regelbundet vad gäller funktion och läckage. Vid lagring ska flaskorna ha stängd ventil och åtdragen tät-propp samt vara säkrade så att de inte kan falla omkull och skadas. Etiketter eller annan märkning får inte avlägsnas.
Vätgas
Vätgas, H2, är en färglös och luktlös gas. Gasen förvaras under högt tryck i gasflaskor. Vätgas betraktas som extremt brandfarlig och utläckande gas kräver endast mycket liten tändenergi för att antändas. En gas/luft-blandning (knallgas) kan medföra en gasmolnsexplosion. Genom att gasen är lättare än luft sker inledningsvis ansamling av gasen vid taket innan den i ett senare skede diffunderar i rummet. Detta ska speciellt beaktas vid skydd mot tändkällor. Gasen har stor benägenhet att läcka vilket beaktas vid översyn av gassystemet. Gasen förvaras under högt tryck (200 bar) i flaskorna och endast utrustning avsedd för detta tryck får anslutas till flaskans utlopp. Onormal uppvärmning av vätgasflaskorna medför en tryckstegring i flaskan vilket kan medföra kärlsprängning. Tryckavlastning i form av säkerhetsventil finns inte på vätgasflaskorna.
Vid okontrollerat utsläpp
Vid okontrollerade utsläpp av vätgas ska lokalen utrymmas och vädras. Stäng om möjligt av gasflödet och undvik så långt som möjligt antändning av gasen genom att eliminera eventuella tändkällor. Kontrollera alltid gashalten innan verksamhet i lokalerna återupptas. Om den utläckande gasen brinner ska släckning ske genom att gastillförseln stängs. Om den brinnande gasen släcks utan att gasflödet stoppas finns risk för en återantändning och explosion.
Vid inandning
Vätgas verkar kvävande vid inandning genom att den tränger undan luftens syre. Vid inandning av gasen och andningsbesvär ska personen föras ut i friska luften. Konstgjord andning ges om andningen upphört.
Rutin vätgas
Vätgasflaskorna ska hanteras varsamt och skyddas mot onormal uppvärmning. Gasutrustningen ska kontrolleras regelbundet vad gäller funktion och läckage. Vid lagring ska flaskorna ha stängd ventil och åtdragen tät-propp samt vara säkrade så att de inte kan falla omkull och skadas. Etiketter eller annan märkning får inte avlägsnas.
Kolmonoxid
Kolmonoxid, CO, är en färglös och luktlös gas. Gasen förvaras under högt tryck i gasflaskor. Kolmonoxid betraktas som extremt brandfarlig och utläckande gas kräver endast mycket liten tändenergi för att antändas. Gasen blandar sig lätt med luft. Genom att gasen förvaras under högt tryck (200 bar) i flaskorna får endast utrustning avsedd för detta tryck anslutas till flaskans utlopp. Onormal uppvärmning av flaska medför en tryckstegring i flaskan vilket kan medföra kärlsprängning. Tryckavlastning i form av säkerhetsventil finns inte på flaskorna.
Vid okontrollerat utsläpp
Vid okontrollerade utsläpp av kolmonoxid ska lokalen utrymmas och vädras. Stäng om möjligt av gasflödet och undvik så långt som möjligt antändning av gasen genom att eliminera eventuella tändkällor. Om den utläckande gasen brinner ska släckning ske genom att gastillförseln stängs, använd vattensprej (inte stråle) eller torrt pulver för släckning.
Vid inandning
Kolmonoxid verkar kvävande vid inandning genom att den förhindrar röda blodkroppars upptag av syre. Vid inandning av gasen och andningsbesvär ska personen föras ut i friska luften. Ge andningshjälp om andningen upphört.
Rutin kolmonoxid
Kolmonoxidflaskor ska hanteras varsamt och skyddas mot onormal uppvärmning. Gasutrustning ska kontrolleras regelbundet vad gäller funktion och läckage. Vid lagring ska flaskorna ha stängd ventil och åtdragen tät-propp samt vara säkrade så att de inte kan falla omkull och skadas. Etiketter eller annan märkning får inte avlägsnas.