Rutin gaser och trycksatta anordningar

Temperatur

En trycksatt anordning får inte användas vid högre eller lägre tryck och temperatur än vad som bedömts av tillverkaren eller ett ackrediterat kontrollorgan.

Gasflaskor

Gaser ska liksom andra kemikalier registreras i kemikalieregistret. Vidare ska verksamheten ha drift- och skötselrutiner som beskriver flaskbyte underhåll/kontroll av gasregulatorer, kopplingar till utrustning etc. Gasledningssystem ska kontrolleras årligen.

• Gasflaskor ska i första hand lagras i avsedda gasförråd, där ej brandfarliga och brandfarliga gaser förvaras i olika förråd.
• I arbetslokal får endast finnas det antal gasflaskor som krävs för arbetets utförande.
• För att förhindra att gasflaska kan falla/tippa ska flaska vara säkrad på plats t.ex. till väggfäste, gaskärra eller annan anordning och ska alltid stå upprätt. Säkringen ska vara utförd så att flaskan lätt kan avlägsnas utan ingrepp med verktyg så att flaska lätt kan föras i säkerhet vid brand.
• I de fall gasflaskor är kopplade till utrustning och därför tidskrävande att koppla bort ska räddningstjänsten vara informerad om detta.

Transport av gasflaskor

Flaskor flyttas på kärror avsedda för ändamålet, all transport av gasflaskor såväl tomma som fyllda räknas som transport av farligt gods. Mindre lös behållare ska hanteras och vara placerad på ett ur skyddssynpunkt lämpligt sätt. Gasflaskors huvudkran ska stängas när gasen inte används. Innehåller gasflaskan brandfarlig gas finns risk att brännbar gasblandning uppstår vid läckage. Särskild hänsyn måste därvid tas till att undvika tänd-anledningar.

Skyltning

Varningsskylt för gasflaskor (CLP-faropiktogram: svart symbol på vit botten med röd ram, med texten ”gas under tryck”) ska finnas på gasflaska, på dörren till rum/skåp där gasflaskor förvaras samt på dörren till det utrymme (t.ex. korridor, brandcell) som leder till förvaringslokalen. Även gasledningar märks upp i varje rum.

Riskbedömning

I all verksamhet där gas hanteras ska en riskbedömning göras. När process, utrustning eller driftsförhållanden ändras ska en ny riskbedömning utföras. Med utgångspunkt från gjord riskbedömning ska de åtgärder vidtas som behövs för att säkerställa säkerheten. Det finns flera olika risker att beakta vid hantering av gas. I första hand gäller det riskerna för inandning, stänk på hud eller i ögon, kvävning samt brand och explosion. Effekten som gasen ger upphov till är bl.a. beroende av vilken gas det är och vilken koncentration som personen utsätts för samt expositionstiden. Om risk för stänk eller annan kontakt inte kan uteslutas, skall personlig skyddsutrustning som ger tillräckligt skydd användas.

Vid olycka

Om gasbehållaren av någon anledning går sönder medför det att personer i den omedelbara omgivningen kan skadas av gasen eller av själva behållaren. Skador kan då uppkomma genom kvävning, brand eller explosion, av tryckvågen från gasutsläppet eller av omkringflygande material. Gasen kan också spridas över ett större område och då är det huvudsakligen gasens kemiska egenskaper som kan orsaka skador. Spridningen av gasen beror på dess fysikaliska egenskaper som gasens densitet i förhållande till luften, temperaturen samt yttre faktorer t.ex. vindriktning och vindhastighet. Tunga och kalla gaser sprids längs marken medan lätta söker sig uppåt.

Vid olycka, spärra av området och varna personal och omgivning. Endast personer som behövs för räddningsarbetet får befinna sig i riskområdet. Skadade flaskor ska märkas och gasleverantören ska informeras före fortsatt hantering/transport av kärlet.

Vid allvarlig olycka/tillbud

Vid ett allvarligt olycksfall eller tillbud ska arbetsgivaren snarast anmäla detta till Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren ansvarar för att olycksfall och tillbud vid användning av trycksatta anordningar dokumenteras och utreds samt att nödvändiga åtgärder som utredningen visar på genomförs.