This page in English

Michaela Zeiner: "Alla forskare kan få tillgång till de senaste artiklarna"

Porträttfoto på Michaela Zeiner.

Michaela Zeiner.

Michaela Zeiner är lektor i Kemi och pratar om vad som kan vara bra att tänka på vid publicering med öppen tillgång.

Om Michaela Zeiner

Universitetslektor, forskningsämne Kemi vid Institutionen för naturvetenskap och teknik.

Michaelas forskning är inriktad på kvalitativa och kvantitativa analyser av potentiellt toxiska grundämnen och metaller, så kallade PTE och PTM p spårnivåer. Hon utför analyser av prover från jord, växter, vatten, frukter, örter, matvaror med mera. Syftet är att utveckla analysmetoder och tillämpningar som kan användas både inom vetenskapen och inom industrin.

Artikel publicerad öppet tillgängligt i tidskriften Molecules. Författaravgift delvis finansierad genom universitetsbibliotekets publiceringsavtal med MDPI, delvis genom universitetets Open Access-fond.

- Fördelen med öppen tillgång är att alla forskare kan få tillgång till de senaste artiklarna, särskilt i fattiga länder. Det finns ingen begränsning baserad på prenumerationsavgifter. Omvänt är forskningsresultat tillgängliga för alla och därmed öppna för missbruk och misstolkning av icke-auktoriserade eller icke-erfarna personer, säger Michaela Zeiner.

Michaela förklarar hur möjligheten och synen på att publicera med öppen tillgång har förändrats under den senaste tiden.

- Numera erbjuder de viktigaste förlagen inom mitt område open access. Tidigare år var det inte så vanligt, men också mindre uppskattat, eftersom open access-artiklar då ansågs vara otrovärdiga. En vanlig uppfattning var att författare betalade för att få artiklar publicerade, som mutor.

Att noggrant kolla upp tidskriften och utgivaren före en artikel skickas in är en viktig del att tänka på i publiceringsprocessen: 

- Det är viktigt att fokusera på pålitliga open access-tidskrifter/utgivare, det finns en så kallad vitlista där detta kan kontrolleras (https://doaj.org/). Publiceringsprocessen, särskilt när det gäller tidsfrister beror på utgivaren/tidskriften, inte nödvändigtvis på det faktum om den är öppet tillgänglig eller inte. Tidskrifter som begär att en artikel ska lämnas in inom några dagar och lovar att publicera den inom mycket kort tid, är vanligtvis opålitliga, fortsätter Michaela Zeiner.

Tillgängligheten är en positiv del av öppet tillgänglig publicering:

- Alla har tillgång, inte begränsat till institutioner/personer med prenumeration, säger Michaela Zeiner.

Nya möjligheter att publicera sig öppet tillgängligt utvecklas där bland annat  forskningsfinansiärer erbjuder möjlighet till vetenskaplig granskning och kostnadsfri öppen publicering på en plattform istället för en tidskrift. Ett sådant exempel är Open Research Europe som uttryckligen anger att de inte kommer att ansöka om att tilldelas en impact factor (med hänvisning till DORA-principerna). När det kommer till den möjligheten lyfter återigen Michaela vikten av att noggrant kolla upp publiceringsvillkoren före inlämning.

- I det här fallet måste det noggrant kontrolleras om artikeln kommer att räknas som en "normal" artikel. Tidskrifter rankas inom ett ämne, denna rangordning påverkar också artikelns ”makt”. Om detta inte ges kan det minska viljan att publicera där, säger Michaela Zeiner.