Fler barn ska trivas i skolan och undvika framtida problem

Henrik Andershed, Karin Hellfeldt och Anna-Karin Andershed.

Henrik Andershed, Karin Hellfeldt och Anna-Karin Andershed.

Örebroforskare har fått två miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att undersöka varför vissa barn klarar att anpassa sig och trivs i skolan och andra inte. Förhoppningen är att forskningen ska leda till insatser som gör att fler barn kan få en bättre skolgång och därmed undvika psykosociala problem senare i livet.

– Forskning visar att om barn anpassar sig till skolan, om de gillar att gå i skolan, då minskar risken att de drabbas av psykosociala problem senare i livet. Dessutom får de bättre skolresultat, säger Karin Hellfeldt, lektor i kriminologi vid Center for Criminological and Psychosocial Research på Örebro universitet.

– Alltså är det viktigt att vi förstår varför vissa barn uppvisar en positiv tidig skolanpassning medan andra inte gör det.

Skolanpassning är ett omfattande begrepp som beskriver hur barn anpassar sig socialt, beteendemässigt och akademiskt. Det handlar om att känna samhörighet och anknytning till skolan, att vara engagerad och motiverad i skolarbetet och om skolprestationer.

Risk- och skyddsfaktorer

Forskarna kommer att undersöka hur till exempel personaltäthet, samarbete mellan pedagoger, pedagogers relation till föräldrar och möjligheten till särskilt stöd i förskolan och skolan påverkar. De kommer även väga in faktorer som pedagogers oro för hemförhållanden, föräldrars uppfostringsstrategier och kompisarnas roll.

Louise Frogner

– Dessutom kommer vi undersöka specifika individuella faktorer hos barnet. Det kan handla om impulsivitet, behov av omväxling, svårigheter med empati och normbrytande, aggressiva beteenden, säger Louise Frogner, en av forskarna som också har en viktig del i projektet.

Det övergripande syftet med projektet är att förstå och identifiera olika utvecklingsvägar under förskoleåldern till positiv respektive negativ skolanpassning. Målet är att identifiera olika risk- och skyddsfaktorer.

Följer 2000 barn

I projektet används uppgifter från en redan befintlig svensk studie; SOFIA-studien i vilken forskarna följt cirka 2 000 barn från förskoleålder och upp till skolålder under fem år.

Åsa Källström

– Kunskapen kommer kunna användas för att utveckla strategier och insatser för att främja tidig positiv skolanpassning, och omvänt, att förhindra tidig negativ skolanpassning. Det är ett jätteviktigt projekt som glädjande nog också ger två av våra unga lovande forskare deltidsfinansiering för forskning i två år, säger Henrik Andershed, professor i kriminologi och psykologi.

Forskare i projektet:
Henrik Andershed, professor i kriminologi och psykologi, Åsa Källström är professor i socialt arbete. Anna-Karin Andershed, professor i psykologi, Karin Hellfeldt, fil.dr i socialt arbete. Louise Frogner, adjunkt i kriminologi som disputerar i december 2016. Forskarna Birgitta Svensson och Kostas A Fanti är samarbetspartners.

Text: Linda Harradine
Foto: Linda Harradine, Maria Elisson, Örebro universitet