Fredrik Söderqvist
Befattning: Affilierad forskare Organisation: Institutionen för hälsovetenskaperE-post: fredrik.soderqvist@oru.se
Telefon: Telefonnummer saknas
Rum: -
Om Fredrik Söderqvist
Fredrik är utbildad folkhälsovetare och docent i folkhälsovetenskap. Idag arbetar han som forskningsledare i folkhälsa vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro län. Innan dess var han verksam som epidemiolog i Region Västmanland där han arbetade främst med folkhälsa och folkhälsofrågor. Ett av kärnuppdragen var att följa och analysera befolkningens hälsa utifrån omfattande befolkningsundersökningar som Liv och hälsa samt Liv och hälsa ung.
En återkommande reflektion från arbetet med folkhälsa genom åren har varit behovet av en akademisering av folkhälsoarbetet. Därför känns den nyinrättade tjänsten som forskningsledare i folkhälsa sedan mars 2021 både spännande och stimulerande. I tjänsten ingår nämligen en strävan mot en akademisering av folkhälsoarbetet och att stärka samhällsnyttan och den regionala betydelsen av forskningen på området. Denna akademisering är förankrad i ledande styrdokument såsom både Strategi för klinisk forskning och innovation och den Regionala utvecklingsstrategin för Region Örebro län.
Uppdraget som forskningsledare innebär i stort att:
- Bevaka, stödja och stimulera forskningen inom folkhälsovetenskap
- Utveckla och leda samverkan mellan olika funktioner inom området
- Undervisa och handleda
- Bedriva egen forskning
Fredrik bedriver forskning inom flera områden med det folkhälsovetenskapliga perspektivet som gemensam nämnare. Fokus är förnärvarande på forskning om ungas psykiska hälsa där några av de mer övergripande frågorna handlar om hur psykiskt välbefinnande bland unga kan mätas och följas på ett tillförlitligt vis i befolkningsstudier, om bestämningsfaktorer - livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor - för ungas psykiska välbefinnande, och att utveckla en ny universell skolbaserad metod för att främja psykiskt välbefinnande bland elever i gymnasieskolan. För mera information om det senare, besök SIM.
Forskningsprojekt
Pågående projekt
Publikationer
Artiklar i tidskrifter
- Söderqvist, F. & Larm, P. (2023). Psychometric evaluation of the mental health continuum: short form in Swedish adolescents. Current Psychology, 42, 2136-2144.
- Guo, C. , Keller, C. , Söderqvist, F. & Tomson, G. (2020). Promotion by Education: Adolescent Mental Health Policy Translation in a Local Context of China. Administration and Policy in Mental Health and Mental Health Services Research, 47 (1), 1-7.
- Guo, C. , Tomson, G. , Keller, C. & Söderqvist, F. (2018). Prevalence and correlates of positive mental health in Chinese adolescents. BMC Public Health, 18 (1).
- Söderqvist, F. , Carlberg, M. & Hardell, L. (2015). Biomarkers in volunteers exposed to mobile phone radiation. Toxicology Letters, 235 (2), 140-146.
- Guo, C. , Tomson, G. , Guo, J. , Li, X. , Keller, C. & Söderqvist, F. (2015). Psychometric evaluation of the Mental Health Continuum-Short Form (MHC-SF) in Chinese adolescents: a methodological study. Health and Quality of Life Outcomes, 13 (1).
- Hardell, L. , Carlberg, M. , Söderqvist, F. & Mild, K. H. (2014). Mobile Phones and Cancer: Next Steps. Epidemiology, 25 (4), 617-618.
- Hardell, L. , Carlberg, M. , Söderqvist, F. & Mild, K. H. (2013). Case-control study of the association between malignant brain tumours diagnosed between 2007 and 2009 and mobile and cordless phone use. International Journal of Oncology, 43 (6), 1833-1845.
- Carlberg, M. , Söderqvist, F. , Mild, K. H. & Hardell, L. (2013). Meningioma patients diagnosed 2007-2009 and the association with use of mobile and cordless phones: a case-control study. Environmental Health, 12.
- Hardell, L. , Carlberg, M. , Söderqvist, F. & Mild, K. H. (2013). Pooled analysis of case-control studies on acoustic neuroma diagnosed 1997-2003 and 2007-2009 and use of mobile and cordless phones. International Journal of Oncology, 43 (4), 1036-1044.
- Söderqvist, F. , Carlberg, M. , Hansson Mild, K. & Hardell, L. (2009). Exposure to an 890-MHz mobile phone-like signal and serum levels of S100B and transthyretin in volunteers. Toxicology Letters, 189 (1), 63-66.
- Söderqvist, F. , Carlberg, M. & Hardell, L. (2009). Use of wireless telephones and serum S100B levels: a descriptive cross-sectional study among healthy Swedish adults aged 18-65 years. Science of the Total Environment, 407 (2), 798-805.
- Hardell, L. , Carlberg, M. , Söderqvist, F. & Hansson Mild, K. (2008). Meta-analysis of long-term mobile phone use and the association with brain tumours. International Journal of Oncology, 32 (5), 1097-1103.
- Söderqvist, F. , Carlberg, M. & Hardell, L. (2008). Use of wireless telephones and self-reported health symptoms: a population-based study among Swedish adolescents aged 15-19 years. Environmental Health, 7 (1), 1-10.
- Hardell, L. , Carlberg, M. , Söderqvist, F. , Mild, K. H. & Morgan, L. L. (2007). Long-term use of cellular phones and brain tumours: increased risk associated with use for ≥10 years. Occupational and Environmental Medicine, 64 (9), 626-632.
- Söderqvist, F. , Hardell, L. , Carlberg, M. & Hansson Mild, K. (2007). Ownership and use of wireless telephones: a population-based study of Swedish children aged 7-14 years. BMC public health, 7, 105.
- Hardell, L. , Mild, K. H. , Carlberg, M. & Söderqvist, F. (2006). Tumour risk associated with use of cellular telephones or cordless desktop telephones. World Journal of Surgical Oncology, 4:74.
Doktorsavhandlingar, sammanläggningar
- Söderqvist, F. (2009). Health symptoms and potential effects on the blood-brain and blood-cerebrospinal fluid barriers associated with use of wireless telephones. (Doctoral dissertation). (Sammanläggning) Örebro: Örebro universitet.
Rapporter
- Söderqvist, F. (2019). Forskningsprojekt i samverkan för att beskriva och stärka hälsan bland ensamkommande ungdomar och personal vid HVB hem och stödboenden i tre svenska kommuner.. Samordningsförbundet Västra Mälardalen.
- Söderqvist, F. (2018). Skillnader i positiv psykisk hälsa bland olika grupper: En kartläggande litteraturöversikt utifrån kön, ålder, socioekonomisk status, födelseland och sexuell läggning.. Folkhälsomyndigheten.
- Söderqvist, F. (2018). Skillnader i positiv psykisk hälsa bland skolungdomar: Analys utifrån Liv och hälsa ung undersökningsåren 2014 och 2017.. Folkhälsomyndigheten.