This page in English

Magnus Johansson

Tjänstetitel: Professor Organisation: Institutionen för medicinska vetenskaper

E-post:

Telefon: 019 302443

Rum: C1101

Magnus Johansson

Om Magnus Johansson

Forskning

Magnus Johanssons forskning fokuserar brett på förståelse av fästingburen encefalit virus (TBEV) (och andra virus). Detta inkluderar studier av molekylära interaktioner mellan virus och värdcellen och dess påverkan på det cellulära immunsvaret, konstruktion av replikonmodeller för vaccinutveckling, konstruktion av infektiösa flaviviruskloner för att kunna studera effekten av muterade virus, uttryck av TBEV antigener i växter för vaccinutveckling och studier av molekylärepidemiologi och distribution av TBEV i Skandinavien.

Kort karriärbeskrivning

Magnus Johansson disputerade år 1998 vid Stockholms universitet där han studerade metabol och genetisk reglering av kvävemetabolism i bakterier med en särskild inriktning på signalöverföring, genuttryck och reglering genom kovalent modifiering av PII proteinet.

År 1999 tilldelades han post-doc stipendium för studier vid JCU (Queensland, Australien) samfinansierad av Wenner-Gren stiftelsen och det Svenska medicinska forskningsråd (MFR). På JCU, studerade han Dengue virus, ett myggburet flavivirus som kan orsaka alvarlig blödarfeber i stora delar av världen. Studierna fokuserade på cellbiologiska funktioner för NS5, det virala RNA-beroende RNA-polymeraset.

Magnus Johansson startade sin egna forskargrupp år 2001 initialt vid Stockholms universitet. År 2002 beviljades han en forskarassistenttjänst finansierad av vetenskapsrådet för studier av den biologiska mångfalden hos TBEV. Han flyttade då sin grupp till Södertörns högskola där han blev Docent år 2007. Under år 2008 genomförde han MAL programmet (Morgondagens Akademiska ledarskap), en ledarskapsutbildning inom SUUN-nätverket. Magnus Johansson har varit huvudhandledare för tre doktorander som lagt fram och försvarat sina doktorsavhandlingar (PhD) inom TBEV projekten.

År 2012 flyttade han sin forskargrupp till Örebro universitet, då han fick en tjänst som universitetslektor i biomedicin med inriktning biokemi.