Örebroforskare ska ta reda på om AI kan förbättra behandlingen av hypertyreos

Daniel Mauritzson, doktorand och ST-läkare i kirurgi, är en av forskarna och läkarna som deltar i projektet där man ska undersöka om AI kan förutspå hur olika behandlingsmetoder kan hjälpa patienter med överskott av sköldkörtelhormon.

Daniel Mauritzson, doktorand och ST-läkare i kirurgi, är en av forskarna och läkarna som deltar i projektet där man ska undersöka om AI kan förutspå hur olika behandlingsmetoder kan hjälpa patienter med överskott av sköldkörtelhormon.

Sjukdomen hypertyreos orsakar ett överskott av sköldkörtelhormon, vilket gör att kroppen går på ständigt högvarv. Varje år drabbas 3500 personer av sjukdomen. Nu ska forskare vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro undersöka om AI kan användas för att förbättra behandlingen av hypertyreos.

I mitten av 2000-talet inleddes en svensk multicenterstudie, där forskarna följde nästan 3000 patienter som drabbats av hypertyreos runt om i landet.

Hypertyreos behandlas på tre olika sätt; medicinering, radioaktiv jod och operation. I studien har forskarna kunnat följa patienterna från diagnosen, till de olika behandlingsmetoderna och slutligen resultatet av vårdinsatsen. Vissa patienter har tillfrisknat, medan andra har fått återfall och blivit tvungna att genomgå fler behandlingar.

Studien har resulterat i en stor mängd data, som skapar möjligheter att använda artificiell intelligens för att bearbeta materialet.

”Kan komma att leda till en ökad livskvalitet hos patienterna”

I ett nytt pilotprojekt ska Daniel Mauritzson, doktorand och ST-läkare i kirurgi, Gabriel Sjölin, specialistläkare i kirurgi och doktor i kirurgi, och Andreas Persson, forskare i datavetenskap vid Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem på Örebro universitet, undersöka om det går att träna en AI-modell så att den kan förutspå vilket resultat en viss behandlingsform får, utifrån patientens individuella förutsättningar.

– Det är känt att patienter med hypertyreos har sämre livskvalitet än övriga befolkningen och att de kan behöva genomgå flera behandlingar innan de förbättras i sin sjukdom. Målet med projektet är att utveckla ett beslutsstöd som leder till effektivare behandlingsval så att de snabbare förbättras i sin sjukdom, vilket vi tror även kommer att leda till en ökad livskvalitet hos patienterna samt minskad samhällskostnad, säger Daniel Mauritzson.

Sverige saknar en nationell linje för AI inom sjukvården

– Utmaningarna är många eftersom området är så pass nytt. Vi har en stor databas vilket ger goda förutsättningar att utveckla en prediktionsmodell. I dag saknas det dock en nationell linje vad gäller implementering och användning av AI i sjukvården, vilket kan försvåra validering av AI-modellen.  För att resultatet av projektet i framtiden ska kunna implementeras i sjukvården tror vi att transparens vad gäller algoritmer, validerad och högkvalitativ träningsdata samt validering av resultaten är essentiellt, säger Daniel Mauritzson.

Text: Jesper Eriksson
Foto: Region Örebro län

Hypertyreos-projektet är ett samarbete mellan Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro vid Region Örebro län. Projektet har stöttats av det regionala utvecklingsprojektet Utveckling av Project Support Office med inriktning AI och medfinansierats av Europiska unionen.

Medfinansieras av EU logotyp