Bedömning och betygssättning

I 6 kapitlet 18 § i högskoleförordningen anges det att betyg alltid ska sättas på en genomgången kurs om inte högskolan föreskriver något annat. Betyg kan också sättas på delar av kurs, det vill säga för vart och ett av i kursen ingående examinationsmoment. Observera att ett examinationsmoment inte kan omfatta 0 högskolepoäng. Däremot kan det i en kurs ingå ett eller flera så kallade obligatoriska moment, som inte har någon omfattning i högskolepoäng och som heller inte betygssätts.

En examinator ska inte bara fatta det slutliga betygsbeslutet utan även godkänna de underlag som krävs för att betygsärendet sakligt ska kunna prövas, det vill säga att alla moment som är en förutsättning för att betyg ska kunna sättas finns och är dokumenterade.

Ett exempel på underlag för betyg är en handledares utlåtande i kurser med självständigt arbete, verksamhetsförlagd utbildning eller motsvarande. Ett annat exempel är när examinator under kursens gång godtar en av studenten genomförd uppgift som fullgjort obligatoriskt moment, som ett av flera underlag för betygsbeslutet.

Varje ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts (9 § förvaltningslagen). Rättningstiden vid bedömning av studenternas prestationer får inte överskrida 15 arbetsdagar efter den dag examinationen genomfördes annat än om särskilda skäl föreligger.

Särskilda skäl kan till exempel vara tillfällig arbetsanhopning eller sjukdom. Beslut om förlängd rättningstid fattas i enlighet med delegationsordningen och ska meddelas studenterna omgående.

Inom ramen för rättningstiden ingår expediering av betygsbeslutet.

Dokumentation

För varje beslut i ett betygsärende ska det upprättas en handling som visar dagen för beslutet, beslutets innehåll och vem som har fattat beslutet. I de fall andra lärare utöver examinator har varit delaktiga i rättningen ska det framgå att dessa (med namn) har varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet. (21 § myndighetsförordning) Betygsbeslutet ska dokumenteras i en pappershandling eller som en elektronisk handling (2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen).

Dokumentation vid muntlig examination och vid fullgörande av obligatoriska moment ska ske på sådant sätt att misstag eller osäkerhet avseende studentens prestation vid examinationstillfället inte uppstår. Betygsbeslutet ska skrivas på svenska (10 § språklag).

Expediering

En student ska underrättas om betygsbeslut. Det ska alltid ske skriftligt om studenten begär det (33 § förvaltningslagen).

På universitetet sker normalt expediering av betygsbeslut genom publicering på universitetets webbplats för studentinformation (Studenttjänster) samt genom e-post till berörd student. Vid expedieringen ska det framgå att en eventuell begäran om rättelse eller omprövning av betygsbeslutet bör vara skriftlig och ställd till examinator. Det bör även framgå att i de fall studenten avser att begära rättelse eller omprövning av betygsbeslutet (och examinationssvaret inte har lämnats ut digitalt), är det bättre för studenten att hämta en kopia av examinationssvaret och låta det inlämnade examinationssvaret i original behållas av universitetet till dess att beslut om rättelse eller omprövning är fattat. (Prorektorsbeslut Riktlinjer för examination på grundnivå och avancerad nivå, 2022-03-15, ORU 2022/01508)

Rätten att begära rättelse eller omprövning kan inte begränsas med hänvisning till att studenten hämtat ut sitt examinationssvar i original, och inte heller med hänvisning till att lång tid förflutit sedan beslutet fattades.

Motivering

Ett beslut ska innehålla de skäl som har bestämt utgången. Om bedömning av prestation skett efter tydliga (eller fastställda) kriterier som klargör hur bedömning skett, kan dock skälen utelämnas. Har skälen utelämnats, bör universitetet på begäran av studenten om möjligt upplysa om skälen i efterhand. (32 § förvaltningslagen)

Efter varje examination ska som regel en examinationsgenomgång erbjudas studenterna. Denna bör genomföras senast fyra veckor efter den dag som examinationen genomfördes och mer än två veckor före omexaminationen. Datum ska meddelas studenterna senast vid ordinarie examinationstillfälle. Vid beslut om förlängd rättningstid ska examinationsgenomgång erbjudas studenterna senast en vecka efter den förlängda rättningstidens utgång. Examinationsgenomgång hålls av examinator alternativt annan ansvarig lärare. Om inte examinationsgenomgång genomförs ska lösningsförslag eller motsvarande kommentarer lämnas till studenterna skriftligt eller muntligt. (Prorektorsbeslut Riktlinjer för examination på grundnivå och avancerad nivå, 2022-03-15, ORU 2022/01508)

I förvaltningslagen finns regler om jäv för att garantera att myndigheten i det enskilda fallet agerar objektivt, sakligt och opartiskt. Med jäv menas att det föreligger en omständighet som rubbar förtroendet till en viss ledamots eller tjänstemans opartiskhet vid handläggningen av eller beslutsfattande i ett ärende. Detta gäller alla typer av ärenden, men det är särskilt viktigt vid myndighetsutövning mot enskild, det vill säga vid beslut som rör en enskilds rättigheter eller skyldigheter.

Att examinera är en sådan myndighetsutövning. När det gäller examination kan olika jävsgrunder bli aktuella. Den som ska handlägga ett ärende är jävig om saken angår honom/henne själv, make/maka, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom/henne själv eller någon närstående (sakägar-, intressejäv), eller om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans/hennes opartiskhet i ärendet (s.k. delikatessjäv).

Det är möjligt att bortse från jäv när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. Av förvaltningslagen framgår att den som är jävig inte får handlägga ärendet. En examinator som känner till en omständighet som kan göra honom/henne jävig är skyldig att själv anmäla detta.

För mer information, se sidan om jäv på Inforum (inlogg krävs).

Om en examination inte genomförs vid utsatt tillfälle på grund av misstag från lärosätets sida, eller om en student på grund av annat misstag från lärosätets sida inte kan examineras, ska studenten snarast beredas möjlighet till nytt examinationstillfälle; enligt information om regler för examination inom kurser på grundnivå och avancerad nivå.

Examinators bedömning av studenternas prestationer görs utifrån de underlag som studenten lämnat in. Det är inte tillåtet att sätta betyg utan en prestation som grund, till exempel om ett examinationssvar kommit bort. Om det kan konstateras att universitetet bär skulden för detta, ska studenten snarast beredas möjlighet till nytt examinationstillfälle.

Studenten ska inte i något av ovanstående fall behöva vänta till nästa ordinarie examinationstillfälle.

Bestämmelsen att examinator ska sätta betyg på en genomgången kurs som anges i 6 kapitlet 18 § i högskoleförordningen innebär en skyldighet för examinator att fatta ett betygsbeslut och därmed kan inte en student, efter genomförd examination, återkalla underlaget för betygssättningen och därmed undvika att betygssättas.