Tillgängliggöra forskningsdata

Foto på två bärbara datorer som två personer sitter vid.

Att tillgängliggöra och synliggöra din forskningsdata i trovärdiga datakataloger innebär inte bara att uppfylla krav från finansiärer och tidskrifter, utan ökar även transparensen och forskningens integritet.

Forskningsdatakatalogerna kräver att det finns rätt metadata, dokumentation för att förstå data över tid samt permanenta identifierare. Att tillgänggöra forskningsdata görs lämpligast i nära anslutning av insamlingen, men det är aldrig försent att tillgänggöra dina forskningsdata.

I de fall det inte direkt går att göra forskningsdata öppet tillgängliga, är det viktigt att synliggöra den genom att beskrivning den i forskningsdatakatalogen. Du behöver även beskriva hur den som vill få tillgång till datan ska gå tillväga. Genom detta förfarandet att synliggöra och möjliggöra beställning av forskningsdata uppfylls delar av FAIR-principerna.

Forskare vid Örebro universitet, rekommenderas att använda sig av certifierade offentliga forskningsdatakataloger och repositorium, framför privata alternativ eller egna lösningar.

För att kunna hitta en lämplig certifierad forskningsdatakatalog eller repositorium för dina forskningsdata, förutom Svensk nationell datatjänst, finns både re3data.org eller FAIRsharing.org. Där kan du söka upp forskningsdatakataloger på olika parametrar, exempelvis forskningsämne eller typ av forskningsdata. De ger även överblick av vilken metadatastandard som används samt vilken typ av permanent identifierare som används.

Svensk nationell datatjänst har tagit fram stödsidor kring olika delar att tänka på innan forskningsdata tillgängliggöras. Dessa stödsidor innefattar vad som behövs för att kunna återanvända data, permanenta identifierare, licenser, embargo och restriktioner.

  1. Finns det etiska, legala eller kommersiella aspekter som behöver beaktas för om forskningsdata ska tillgängliggöras helt öppet eller behövs det restriktioner? Glöm inte att forskningsdata ska vara “as open as possible, as secure as necessary”.
  2. Glöm inte att forskningsdata inte är anonymiserat så länge en kodnyckel existerar, även fast du själv inte har tillgång till den som forskare. Tänk på att kontrollera om det finns möjlighet till bakvägsidentifiering. Finns det variabler som kan sammanfogas för att minska bakvägsidentfiering?
  3. Har du tillstånd att tillgängliggöra forskningsdata i de fall du samarbetar med tredje part (exempelvis företag)? Det kan avtalas bort att det är möjligt i forskningsavtalet.
  4. Om du ska publicera en artikel, vad ställer tidskriften för krav på tillgängliggörande av forskningsdata? Du hittar de övergripande nivåerna som förlagen har föreslagit här. Se även vad den specifika tidskriften har i sin manual.
  5. Vad för information behövs för att beskriva forskningsdata (metadata) i den specifika forskningsdatakatalog du valt.
  6. Använd dig av certifierade forskningsdatakataloger som sätter permanenta identifierare på forskningsdata.
  7. Vad för information och dokument behövs för att förstå forskningsdata både idag och i framtiden, utan att behöva tillfråga dig personligen? Glöm inte att spara koder och syntaxkoder du använt i analysfasen för att kunna verifiera dina resultat. Du hittar mer om detta på Svensk nationell datatjänsts guide för datahantering.

Har du frågor? Vänligen kontakta:

Mattias Persson

Tjänstetitel: Koordinator för öppen vetenskap Organisation: Universitetsbiblioteket

Profilsida: Mattias Persson

E-post:

Telefon: 019 303375

Rum: U2126

Mattias Persson