This page in English

Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Sofia Strid leder forskningen för att EU-politik om hållbarhet ska genomföras på ett jämlikt sätt

En hand som sträcker upp en skylt där det står "There is no Planet B"

Sofia Strid, docent i genusvetenskap, leder forskningen i ett nytt EU-projekt som ska undersöka hur EU:s mål för hållbarhet kan genomföras på ett jämlikt sätt.
– Forskningen ska ge kunskap om hur vi kan ändra våra beteenden och leda fram till innovationer och konkret handling - som sedan sprids genom etablerade nätverk av myndigheter och organisationer, säger Sofia Strid.

”Den europeiska gröna given” är EU:s politik för en hållbar ekonomi i unionen, och har bland annat målet att det 2050 inte ska finnas något nettoutsläpp av växthusgaser, att ekonomisk tillväxt inte är kopplat till resursförbrukning och att inga människor eller platser ska lämnas utanför utvecklingen.

I EU-projektet Accting genomförs forskning i 34 länder - alla EU:s 27 medlemsländer plus Storbritannien, USA, Brasilien, Norge, Serbien, Japan och Turkiet.  Projektet har fått motsvarande 50 miljoner kronor och 150 forskare ska i fyra år undersöka hur EU:s hållbarhetsmål och ”Den europeiska gröna given”, ska kunna realiseras på ett jämlikt och jämställt sätt.

 – Vår styrka är att vi med jämförande experiment och fallstudier ska ta reda på hur människor gör olika avvägningar i relation till målen för den gröna given – och hur dessa beslut kopplas till ojämlikheter i samhället, säger Sofia Strid.

Magnus Boström, Dag Balkmar, Carolin Zorell, Adam Standring och James White vid Örebro universitet ingår också i forskargruppen. De representerar olika forskningsområden, men förenas i intresset för ojämlikhets- och hållbarhetsforskning.

Fotomontage med Dag Balkmar, Carolin Zorell, Adam Standring och Magnus Bostöm.

Dag Balkmar, Carolin Zorell, Adam Standring och Magnus Boström är andra forskare i EU-projektet.

 

I ”Den europeiska gröna given” finns områden som biologisk mångfald, energi, transport och livsmedel – som alla påverkar klimatet och därmed hela samhället. Forskarna ska använda en femstegmodell för att identifiera livsstilsförändringar som kan leda till ökad hållbarhet och jämlikhet.

Forskningen börjar med att kartlägga goda exempel på lokala initiativ som minskar klimatpåverkan, kunskap som kombineras med intervjuer, som som följs av  fallstudier. Fallstudierna jämförs mellan länder och analyseras. I ett följande steg samlas beslutsfattare, civilsamhället, akademiker och praktiker för att ta fram lösningar, som i sin tur leder till lokala pilotprojekt. De utvärderas och analyseras för att avslutningsvis spridas.

"Nödvändigt med folkligt stöd"

– Det är en komplex metod som följer de åtta områdena inom ”Den europeiska gröna given”. Vi vill bidra till att realisera målen på ett jämlikt, rättvist och socialt inkluderande sätt, säger Sofia Strid som poängterar det avgörande i att marginaliserade grupper i samhället finns med i förändringen.

– Detta är nödvändigt för att skapa bred, folklig legitimitet för en grön samhällsomställning. Problemet och behovet av livsstilsförändring gäller alla, inte bara de privilegierade, men dessa har störst påverkan och ansvar, säger Magnus Boström, professor i sociologi. 

Sofia Strid

Sofia Strid leder forskningen inom det nya EU-finansierade projektet som ska leda till konkreta handlingar så att EU:s politik för hållbarhet ska genomföras på ett jämlikt sätt.

 

Det sista steget är att sprida kunskap och goda exempel via internationella nätverk för myndigheter och frivilligorganisationer.  I nätverket ICLEI samlas 2 500 regionala och lokala myndigheter i mer än 125 länder med uppdraget att verka för hållbarhet. För civilsamhället finns en motsvarighet i nätverket ECSA.

Sofia Strid karakteriserar projektet Accting som ”stort”.  Under fyra år ska 150 forskare i 34 länder driva en process där just forskningen utgör en stor del. Ansökan fick också högsta möjliga poäng av bedömarna.

För Sofia Strid och hennes europeiska samarbetspartners är Accting det tredje EU-projektet som beviljats på ett år. Hon leder det vetenskapliga arbetet i Accting och har samma uppdrag i Resistiré, som ska kartlägga och motverka ojämlikhet och diskriminering i spåren av coronapandemin. Dessutom leder hon forskningen i projektet Unisafe som undersöker könsrelaterat våld och sexuella trakasserier inom högre utbildning.

 – Kopplingen är ojämlikhet. Jag ser våld som uttryck för ojämlikhet, en ojämlikhet som finns i samhället såväl som inom akademin och högre utbildning. Ojämlikheter skapas också i tider av kriser, som pandemin, och genom politiken för hållbarhet, säger Sofia Strid.

Text: Maria Elisson
Foto:  Markus Spiske /Pexels, Örebro universitet

Bred bas för experiment och fallstudier

Projektet ”Accting”kombinerar vetenskaper för att utföra jämförande experiment och fallstudier och undersöka hur människor gör avvägningar inom och mellan olika områden som är kopplade till EU:s politik för hållbarhet.

Utgångspunkten är att hållbarhetspolitiken producerar och reproducerar samhälleliga och ekonomiska ojämlikheter, baserade på bland annat kön, genus, ålder, etnicitet, sexualitet, migrationsstatus, stad/landsbygd, social klass och socioekonomi.

Forskarna ska undersöka områden som vardagsmobilitet, lokalproduktion, konsumtion, cirkularitet, energigemenskaper och kunskapsproduktion om hållbarhet.

Exempel på fallstudier är transportfattigdom och hållbart resande, energisamhällen och energifattigdom, lokalproduktion, informerad konsumtion och cirkularitet och hållbar mobilitet post-covid.