Frustration över misstolkad forskning gav idén till framgångsrik blogg

I bloggen Terapeutiska tankar skriver psykologerna Magnus Karlsson-Good och Osame Salim om psykoterapi och psykologisk forskning, men också om brister i uppföljning och patientsäkerhet inom psykologisk behandling. Målet är att minska avståndet mellan forskning och klinisk behandling.

Idén till bloggen växte fram ur gemensamma intressen för terapi, forskning och pedagogik. Men också ur frustration över föreställningar i fältet, om vad som går att belägga vetenskapligt, missförstånd och förenklade bilder av vad forskningen säger. För Magnus Karlsson-Good och Osame Salim blev bloggen ett konstruktivt sätt att hantera frustrationen över att det finns ett glapp mellan vad forskningen säger och hur den kliniska verkligheten ser ut. 

– Vi ville skriva om terapi och psykologisk forskning och försöka förklara och berätta om forskning på ett pedagogiskt sätt, säger Magnus Karlsson-Good.

Bloggen startade i januari 2023 och har idag närmare 500 prenumeranter. I september 2025 uppmärksammade Psykologtidningen Terapeutiska tankar genom ett reportage.

Om bloggen skriver Magnus Karlsson-Good och Osame Salim ”vi är intresserade av främst psykoterapi-forskning i dess olika former. Våra inlägg kommer handla om detta men även annan psykologisk forskning, hur det är att arbeta med terapi och psykopatologi”. Bland inläggen har de varit tidiga med att lyfta frågor som senare har blivit aktuella i samhällsdebatten. Ett exempel är ett inlägg om lågvärdevård, insatser som ger liten eller ingen patientnytta, som Magnus Karlsson-Good skrev om för två år sedan. Idag är det en aktuell fråga inom vården. Ett annat exempel är traumatrenden, ett begrepp som kommer från USA, men som under senare år har kommit till Sverige.

– Trauma har blivit trendigt på något sätt och i sociala medier diskuteras det väldigt mycket kring trauma av väldigt många personer som är självutnämnda experter, säger Magnus Karlsson-Good.

Bättre uppföljning för ökad patientsäkerhet

En annan fråga som Magnus Karlsson-Good och Osame Salim lyfter i bloggen är den bristande uppföljningen av psykologisk behandling som kan innebära risker för patientsäkerheten. Enligt dem saknas det idag systematiska metoder för att följa upp hur patienter utvecklas under terapi. Forskning visar att en del patienter försämras av psykologisk behandling och utan regelbunden mätning riskerar detta att förbli oupptäckt.

– Det finns ganska lite kvalitetssäkring, så som psykologer arbetar idag har man väldigt lite insyn i hur bra går det för patienten, säger Osame Salim.

Jämfört med många andra delar inom hälso- och sjukvården är det otänkbart att inte följa upp hur patienten mår i en behandling. Magnus Karlsson-Good jämför med läkemedelsbehandling, där biverkningar följs upp noggrant och regelverket är omfattande.

– Det är anmärkningsvärt att vi accepterar en ordning där patienter kan må sämre av behandling utan att vården har system för att upptäcka det. Det är i grunden en etisk fråga, säger han.

För att öka patientsäkerheten behövs både organisatoriska förändringar och utbildningsinsatser. Nyutexaminerade psykologer möter ofta en klinisk verklighet där tid, rutiner och organisatoriskt stöd för systematisk uppföljning saknas. Även om utbildningen har betonat vikten av tillförlitlig forskning och utvärdering.

– Vi kan inte gå runt och vara okunniga kring vilka som inte blir hjälpta och famla i mörkret på det här sättet. Det handlar om att skapa en vård där vi faktiskt vet om det vi gör hjälper, eller riskerar att skada, säger Osame Salim.