Universitets tre första meriterade lärare: ”Reflektion och samtal utvecklar undervisningen”
Från vänster: Linus Roos, lektor i Rättsvetenskap, Maria Jansson, professor i Genusvetenskap och Alexander Persson, lektor i Biomedicin.
Vad fick universitetets tre första meriterade lärare att ansöka om meritering – och vad vill de bidra med framöver? Linus Roos, Maria Jansson och Alexander Persson berättar om sina drivkrafter, sitt pedagogiska engagemang och ger råd till kollegor som funderar på att ansöka.
Om kursen ”Att dokumentera pedagogisk skicklighet”
Den högskolepedagogiska kursen Att dokumentera pedagogisk skicklighet är av särskilt intresse för den som planerar att lämna in en ansökan för att antas som meriterad lärare eller excellent lärare. Läs mer om kursen här!
För Linus Roos var ansökan ett steg i en redan etablerad pedagogisk praktik.
– Med en bakgrund i juridik och retorik har reflektion, återkoppling och analys av undervisning varit centrala inslag i arbetet under lång tid. Möjligheten att utveckla egna kurser bidrog ytterligare till att formulera och konkretisera mitt pedagogiska förhållningssätt.
Maria Jansson beskriver ett långvarigt intresse för undervisningsfrågor:
– Undervisning är en stor del av vårt arbete, och det är viktigt att ta sig tid att reflektera över vad man gör. Jag har också haft kollegor som inspirerat mig att utveckla mina arbetssätt. När den nuvarande modellen infördes såg jag det som ett bra tillfälle att samla mina erfarenheter.
Alexander Persson ser ansökan som ett sätt att utvecklas, att formalisera och fördjupa förståelsen för det egna lärarskapet.
– Den nya modellen har ett tydligt fokus på undervisning, pedagogik och studentinteraktion. Skrivprocessen i ansökan blev ett värdefullt sätt att analysera och synliggöra det pedagogiska arbetet.
Vill bidra till utveckling – i kollegiet och i organisationen
De tre lärarna lyfter vikten av att bidra till pedagogisk utveckling både lokalt och på universitetsnivå.
Linus Roos betonar ett aktivt engagemang i utbildningsfrågor och arbetar för närvarande med att utveckla ett ramverk för kursdesign som syftar till att stärka studenters praktiska färdigheter, med potential att användas ämnesövergripande.
Maria Jansson framhåller det kollegiala samtalet som en central drivkraft för utveckling:
– När vi pratar om vår undervisning med varandra uppstår nya idéer. Jag vill bidra genom att vara en god samtalspartner och samtidigt lyfta vikten av pedagogiska perspektiv, även i tider då ekonomiska frågor riskerar att dominera.
Alexander Persson betonar vikten av nytänkande i undervisningen, eftersom det är så lätt att fastna i etablerade arbetssätt. Han vill gärna inspirera kollegorna att våga ta ut svängarna i det pedagogiska arbetet och att gemensamt blir lite djärvare och våga prova olika sätt som utmanar både lärare och studenterna. Gärna samtal om vad vi undervisar, men även om hur vi undervisar.
Dokumentation och reflektion – centralt inför en ansökan
När det gäller råd till kollegor som överväger att ansöka är de tre lärarna eniga: arbetet med att dokumentera och synliggöra den pedagogiska skickligheten är avgörande.
–Det är viktigt att tidigt fundera över hur undervisningsinsatser kan dokumenteras, till exempel genom kursutvärderingar, kursmaterial och andra underlag som konkret visar den egna praktiken, menar Linus Roos.
Maria Jansson understryker att även vardagliga moment i undervisningen är betydelsefulla, då mycket av det en lärare gör sker i det lilla. Genom att reflektera över det vardagliga arbetet blir det också möjligt att synliggöra dess betydelse.
Alexander Persson betonar studenternas perspektiv:
– Ta reda på hur studenterna upplever undervisningen löpande som komplement till kursvärderingen. Det behöver inte vara omfattande. Enkla, anonyma frågor via exit notes eller en QR-kod i anslutning till undervisningen kan ge mycket värdefull återkoppling.
Text: Martin Larsson
Foto: Jesper Eriksson