Urval till universitetet och högskolan

En student mäter sin hjärnaktivitet med sensorer på huvudet.

Vilken urvalsgrupp tillhör jag? Hur stor är min chans att bli antagen på min önskade utbildning? Så här går urvalsprocessen till när du söker en utbildning till universitetet.

Urvalsgrupper för universitet och högskola

När du ansöker till universitetet är det ofta fler personer som ansöker än det finns platser på utbildningen. För att avgöra vem det är som får en plats på utbildningen genomförs därför ett urval. I urvalsprocessen delas du in i en eller flera grupper baserat på dina meritvärden. Du konkurrerar med de som ingår i din urvalsgrupp och baserat på exempelvis dina betyg eller resultat från högskoleprovet, delas platserna ut. Olika utbildningar kan ha olika urvalsgrupper, men för utbildning på grundnivå är de här grupperna vanligast:

  • Betygsgrupperna (BI, BII, BF) – Urvalet är baserat på gymnasiebetyg eller omdömen från en folkhögskola.
  • Högskoleprovet (HP) – Urvalet utgår från resultat på högskoleprovet. Det krävs att du är behörig sökande med lägst 0.05 som giltigt resultat.

Läs mer om vilken urvalsgrupp du tillhör på Örebro universitets hemsida 

Urval 1 och 2

Urvalsprocessen sker i två steg. Vid första urvalet tilldelas platser till behöriga sökande med högst meritvärde. Om flera sökande har likvärdiga meriter lottas det om vem som får platsen. Platsfördelningen kan skilja sig mellan olika universitet och högskolor. På Örebro universitet fördelas platserna på följande vis vid urval till en kurs på grundnivå:

  • 34 procent av platserna fördelas mellan betygsgrupperna.
  • 34 procent av platserna fördelas baserat på resultat från högskoleprovet.
  • 32 procent av platserna fördelas baserat på antal högskolepoäng (akademiska poäng) vid sista anmälningsdag.

Söker du till ett utbildningsprogram spelar högskolepoäng ingen roll, utan då fördelas platserna mellan de två förstnämnda urvalsgrupperna, alltså betygsgrupperna och resultat från högskoleprovet.

När du får ditt antagningsbesked framgår det om du blivit antagen, reserv eller struken. Har du blivit reserv på en utbildning innebär det att du blivit tilldelad en plats i ett kösystem. Om någon som är antagen tackar nej till utbildningen går platsen över till den som står först i kön. Som antagen eller reserv är det därför viktigt att du svarar på det första antagningsbeskedet för att behålla din plats.

Det andra urvalet är baserat på hur du och andra sökande har svarat på det första antagningsbeskedet. Blir du antagen till en utbildning som du valt att prioritera högre, stryks du från lägre prioriterade alternativ, även om du blivit antagen under det första urvalet. Därför kan det vara bra att på förhand bestämma vilken utbildning du i första hand vill komma in på.

Vilken behörighet behöver jag?

För att du ska ha möjligheten att gå vidare i antagningsprocessen och konkurrera om platser vid urvalen krävs olika behörigheter beroende på vilken kurs eller vilket program du ansöker till. Den grundläggande behörigheten består av en avslutad gymnasieutbildning eller förkunskaper som motsvara det. Den efterfrågade behörigheten för respektive utbildning hittar du i kursplanerna som finns på respektive programsida.

Här kan du hitta programsidor för Örebro universitet

Kommer jag att bli antagen?

De meritvärden och antagningspoäng som avgör om du kommer in på en utbildning eller inte kan variera från termin till termin. Det kan bero på hur många som söker just den terminen och hur höga betyg de har. Även antalet platser som en utbildning erbjuder kan variera. För att få en bild av dina möjligheter att bli antagen kan du besöka Universitets- och högskolerådets web med antagningsstatistik.

Läs mer om föregående terminers antagningspoäng hos UHR

Sex studenter som går på campus.

Skillnaden mellan universitetet och gymnasiet

De största skillnaderna mellan gymnasiet och universitetet.

En student sitter och läser.

11 tips för att välja rätt utbildning

Så här väljer du rätt utbildning på universitetet.

Fyra studenter sitter och diskuterar i biblioteket

Så väljer du rätt utbildning – studievägledarens bästa tips!

Så tycker studievägledaren att du ska tänka när du väljer utbildning.

En student sitter vid ett mikroskåp.

Plugga eller jobba? Fyra anledningar till att läsa vidare!

Därför ska du läsa vidare efter gymnasiet.