This page in English

Jimmy Engren

Tjänstetitel: Universitetslektor Organisation: Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

E-post:

Telefon: 019 302194

Rum: F3160

Jimmy Engren

Forskningsämne

Forskningsmiljöer

Om Jimmy Engren

Jag har varit anställd som universitetslektor i historia vid Örebro universitet sedan hösten 2014. Jag undervisar framförallt på lärarutbildningens historiekurser samt de modernhistoriska momenten på fristående kurser i historia. Min forskning behandlar främst migration och arbetsliv med särskilt fokus på det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets amerikautvandring.

Jag disputerade 2007 på en avhandling om svenska immigranter och deras relation till andra etniska grupper, i synnerhet till den kulturellt, ekonomiskt och socialt dominerande anglo-amerikanska. Jag är särskilt intresserad av de processer som verkar integrerande och exkluderande i det system av hierarkier baserade på klass och etnicitet som en alltmer utvecklad kapitalism förde med sig mellan ca 1880 och 1920-talet. Jag har genom en lokalhistorisk studie av Two Harbors i norra Minnesota kunnat visa hur svenska arbetskraftsmigranter som tog arbete i ett amerikanskt järnvägsbolag gradvis integreras eller assimileras i företagsstrukturer och lokala sammanhang genom aktiva åtgärder från det Anglo-Amerikanska etablissemanget. Jag har dock också kunnat visa hur dessa åtgärder inte alltid var effektiva och hur svenska, manliga arbetares integrationsprocess också påverkades av arbetarnas egna, politiskt definierade identitetsprojekt. Många svenska arbetare deltog i en radikal motkultur som opponerade sig mot järnvägsbolagets styrning av lokalsamhället. Järnvägsarbetarnas invandrarskap med allt vad det innebar av politisk, kulturell och social marginalisering utgjorde basen för en lokal folklig rörelse som delvis var kopplad till etnisk identitet.

Efter avhandlingen har jag arbetat som vikarierande lektor och forskare vid Växjö Universitet/Linnéuniversitetet samt som fast anställd lektor vid Luleå tekniska universitet. Jag har också varit anställd vid Svenska emigrantinstitutet och arbetat med utställningarna ”Det nya landet” som belyser den europeiska emigrationen till USA, och en utställning om svenskar som deltog i det amerikanska inbördeskriget.

Jag har efter disputationen, jämte undervisning och andra anställningar, arbetat med tre olika forskningsprojekt lokaliserade på två forskningsfält. Mina publikationer efter avhandlingen anknyter alla till svensk emigrationshistoria och amerikansk social- och kulturhistoria på den ena sidan och svensk immigranthistoria och Latinamerikansk historia i bred mening på den andra. Min forskning har alltmer fokuserat på historisk biografi, muntlig historia och transnationella perspektiv. I den mån jag intresserar mig för Sverige så handlar det om det svenska i ett större globalt sammanhang.

Ett av mina pågående projekt utgår ifrån ett globalhistoriskt perspektiv där transnationella kontakter mellan Latinamerika och Sverige spelar en central roll. Arbetet syftar till att skriva en historisk biografi över en latinamerikansk politisk flykting utifrån livshistoriskt inriktade intervjuer och annat kompletterande material. Projektet tar avstamp i frågor som rör klass, etnicitet, generation och genus och använder historiesociologisk teoribildning kring ”life course studies” som en bas.

De två andra projekten är kopplade till avhandlingens frågeställningar kring klass och etnicitet och syftar till att belysa svenska immigranters integrationsprocess i USA. Det ena projektet skall framförallt handla om de svenska immigranter som lämnade lönearbete och blev självanställda egenföretagare och är ett bidrag till det internationella forskningsläget kring småborgerlighetens klassmedvetande och klassbaserat etniskt identitetsskapande.

Det andra projektet med emigrantkopplingar behandlar svenska kvinnor i den amerikanska mellanvästern och anlägger ett intersektionellt perspektiv på svenska invandrarkvinnor och deras döttrars arbetsliv, identitetsformering och amerikaniseringsprocess i urbana miljöer mellan 1890 och 1930. En central aspekt i studien är fokus på relationen mellan social positionering och etniska och nationella identiteter. Gemensamt för de båda projekten är att amerikanisering och svenskhet belyses utifrån ett perspektiv där det transnationella, globala rummet spelar en central roll för den enskilda migranten.

Forskningsprojekt

Forskningsprojekt

Publikationer

Publikationer

Artiklar i tidskrifter |  Kapitel i böcker, del av antologier |  Licentiatavhandlingar |  Rapporter | 

Artiklar i tidskrifter

Engren, J. (2009). Skandinaviska socialister i Two Harbors, Minnesota: arbetarklasskultur och lokalpolitik före första världskriget. Arbetarhistoria : Meddelande från Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek, 33 (1-2), 4-11.

Kapitel i böcker, del av antologier

Engren, J. (2010). Ahr ju in nihd öv äsörväntgörl: svenska hembiträden i de amerikanska källorna. I: L. Berggren, M.; Greiff, J.; Johansson, J.; Svanberg, J.; Thor, M., Samhällshistoria i fokus: en festskrift till Lars Olsson om arbete, migration och kultur (ss. 317-332). Malmö: Big Bad Books.
Engren, J. (2008). Den unika individen eller det generella skeendet?: argument för förnyelse av den historiska biografin, utifrån en svensk-chilensk fallstudie. I: Svante Lundberg & Ellinor Platzer, Efterfrågad arbetskraft: Årsbok 2008 för forskningsprofilen Arbetsmarknad, Migration och Etniska relationer (AMER) vid Växjö universitet. Växjö: Växjö University Press.
Engren, J. (2002). Svenskarna och de andra: svensk-amerikanska attityder till irländare i Minnesota vid 1880-talets början. I: Lars Olsson & Sune Åkerman, Hembygden & världen: festskrift till Ulf Beijbom (ss. 345-356). Växjö: Svenska Emigrantinstitutet.

Licentiatavhandlingar

Rapporter