När, var och hur ska du studera?

Illustration av en person som nattetid sitter i en fåtölj med en bärbar dator.

Hur blir du en bra och effektiv student? En student på universitetet måste ta stort ansvar för sina egna studier, och det kan vara svårt att hitta ett upplägg som passar just dig.

Här får du tips och råd om hur du blir en bättre student. Vi tar bland annat upp när, var och hur du kan plugga, vad du kan göra för att hålla motivationen uppe och hur du undviker prokrastinering.

När och var ska jag plugga?

För att kunna studera så effektivt som möjligt är det viktigt att ta reda på vad som fungerar för just dig. Fundera på hur du brukar plugga och vad som brukar fungerar bra. Se också till att testa lite nya saker då och då. Vi är alla olika, och det finns sällan en lösning som passar alla.

Här är några faktorer som kan påverkar dina självstudier.

Hur vill du ha det runt omkring dig när du studerar? Det kan handla om saker som temperatur, inredning, belysning eller ljudnivå. Vissa tycker om att ha det knäpptyst medan andra föredrar sorl. En del lyssnar på musik.

Prova gärna att byta miljö och plugga på olika platser – särskilt om det handlar om ett moment där du har svårt att hitta motivationen.

Tycker du om att studera ensam eller vill du hellre göra det i grupp? För vissa kan gruppen bara vara distraherande medan den för andra ger motivation och lugn.

För att orka studera effektivt är det viktigt att tanka energi och att hitta en bra balans i livet. Träning, sömn, mat och dryck är viktiga faktorer för att orka. Se till att planera in tid för dem!

Behöver du göra upp ett eget schema för studierna, eller kommer du ihåg att ta pauser i alla fall? Det kan vara mer effektivt att varva läsning med pauser än att sitta i ett sträck och råplugga. Fungerar du bäst under tidspress eller gör det dig bara stressad? Vad fungerar bäst för dig – att studera i långa eller korta pass?

Är du en morgon- eller kvällsmänniska? Försök att förlägga självstudierna till den tid på dygnet när du är som piggast och mest effektiv. Tänk bara på att om du är en sådan som helst studerar på kvällen blir det svårt att ha sociala aktiviteter varje kväll. Vill du ha ett rikt socialt liv kanske du är tvungen att studera på morgnarna, trots att det inte är det optimala för dig.

Hur ska jag plugga?

Som student på universitetet behöver du ta stort eget ansvar. På de flesta utbildningarna består den schemalagda undervisningen inte av så många timmar i veckan – du förväntas själv kunna planera hur dina veckor ska se ut. Det kan göras på lite olika sätt, men här nedan har du några goda råd.

Om man ska äta en hel elefant måste det göras en tugga i taget. Med det menas att du behöver ta dig an en stor uppgift en bit i taget.

Att studera handlar om att ta till sig stora mängder information, och det gör du sällan genom att läsa en text en enda gång. På ett eller annat sätt behöver informationen repeteras för att fastna, och det kan göras på många olika vis. Det kan handla om att du läser en text flera gånger, att du antecknar, att du gör instuderingsfrågor eller att du diskuterar texten och innehållet med dina kurskamrater.

Lär du dig bäst genom att läsa, lyssna, skriva, rita/visualisera eller diskutera? Att vara medveten om hur du lär sig bäst kan påverka hur du väljer att studera.

Kanske vet du redan vad som funkar bäst för just dig, men om du inte gör det kan du testa att göra VARK-testet (Visual, Aural, Read/Write, Kinestethtic).

Det kan också vara bra att använda sig av flera sinnen samtidigt. Det gör du när du antecknar samtidigt som du läser, men du kan också exempelvis lyssna på texten samtidigt som du läser den.

Har du svårt att förstå ett visst moment i studierna? Troligtvis är du i så fall inte ensam om det. Prova att söka för att se om du kan hitta mer information på nätet. Kanske hittar du en text, film eller podd där det knepiga momentet diskuteras och/eller förklaras.

Motivation

När du är supermotiverad kan studierna kännas enkla, men vad ska du göra om motivationen inte riktigt vill infinna sig? Det finns olika strategier du kan ta till för att bli motiverad, men det kan också vara så att du ibland faktiskt inte lyckas hitta motivationen – och då kan det vara viktigt att köra på ändå. Så kommer det också vara när du sedan kommer ut i arbetslivet – allt kommer inte att vara roligt men även det du tycker är tråkigt behöver göras.

Kom ihåg att alla tappar motivationen då och då, och det är faktiskt helt okej. Men om du hamnar i en situation där du under en längre period inte känt dig motiverad kanske det kan vara läge att fundera på om du verkligen valt rätt. Då kan det vara bra att prata med till exempel en studievägledare.

Här nedan finns några tips på hur du kan hålla motivationen uppe.

Sätt både kortsiktiga och långsiktiga mål, och ge dig själv en belöning när du nått dem. Tänk på att det är viktigt att kunna jobba mot ett större och mer långsiktigt mål, så sätt inte enbart kortsiktiga mål. Se dock till att målen är realistiska och att de går att uppnå. Belöningen behöver inte vara så stor eller märkvärdig: det kan vara tio minuters slösurfande när du åstadkommit något, eller kanske en middag med goda vänner när du avslutat en uppgift.

Att studera kan ibland vara ensamt, och det kan vara svårt att hitta motivationen utan andra runt omkring dig. Då kan det vara en god idé att samla ihop en studiegrupp, eller kanske bara para ihop dig med en studiekamrat. Ni kanske kan ses efter föreläsningar och diskutera vad som sades och jämföra anteckningar, eller så kanske ni bara sitter ihop och läser. Att ha någon att diskutera frågor och funderingar som dyker upp med kan vara guld värt.

När du studerar så är det också just det du ska göra och inget annat. Stäng av notiserna i telefonen och kolla inte mejl eller sociala medier. 

När motivationen tryter kan goda vanor vara det som får studierna att fungera. Se till att planera dina självstudier väl. Hitta en balans mellan studier och fritid, och boka gärna in båda delarna i din kalender. Du ska troligen studera i många år, och det är viktigt att hitta en balans som du mår bra av på både kort och lång sikt.

Prokrastinering

Prokrastinering är ett problem för många studenter. Att prokrastinera är när du frivilligt skjuter upp något viktigt trots att du vet att det kan få negativa konsekvenser. Prokrastinering inträffar ofta när du ska göra något du tycker är tråkigt, övermäktigt eller något du är orolig att du inte ska göra tillräckligt bra.

Ett sätt att undvika prokrastinering är att planera sin tid och sätta egna deadlines. Det är också bra att öka sitt självförtroende och sluta jämföra sig med andra. Tänk inte att du ska sitta ner och skriva en fantastisk inlämningsuppgift – tänk i stället att du ska sätta dig ner och skriva två sidor – och det spelar ingen roll om det blir bra eller inte. Sedan har du kommit i gång, och då blir det också lättare att fortsätta.

Tips för att komma igång med en uppgift (istället för att prokrastinera)

  • Börja med de roliga delarna
  • Skriv en första mening. Förhoppningsvis leder till till fler meningar
  • Gör listor
  • Sätt tydliga mål och delmål
  • Ge dig själv en belöning när du nått ett delmål
  • Diskutera med någon om det du ska göra
  • Sänk kraven på dig själv
  • Gör ett schema – planera in både arbetstid och ledighet
  • Mät din effektiva studietid – hur många timmar studerar du verkligen per dag?
  • Bryt upp det du måste göra i mindre bitar
  • Lär känna dina ursäkter. Vilka ursäkter brukar du ta till för att inte göra det du borde göra?
  • Testa exempelvis Pomodoramotoden. Sätt timern och plugga intensivt i 25 minuter. Ta fem minuters paus. Gör samma sak igen.