Almedalen: Helhetsgrepp behövs för att bryta segregation i skolorna

Vid seminariet När forskning möter skolans utmaningar, arrangerat av Vetenskapsrådet, berättade Andreas Bergh om forskning kring hur svenska skolor arbetar med att bryta segregationen.

När vissa skolor får sämre måluppfyllelse än andra beror det inte enbart på undervisningen eller hur skolan har organiserat sin verksamhet. Boendesegregation, socioekonomiska och etniska förutsättningar påverkar, liksom valfrihetsreformen inom skolan.

– Skolor kan göra oerhört mycket för att motverka skolsegregation. Men de kan inte ensamma bära ansvaret för en så stor samhällelig utmaning, säger Andreas Bergh.

I den vetenskapliga artikeln Struggling to counter school segregation: a typology of local initiatives in Sweden har han tillsammans med andra forskare sett att framför allt tre tillvägagångssätt har använts för att minska skillnaderna mellan olika skolor i Sverige.

• Förstärkning. Skolor stärks upp med resurser och skickliga lärare, men elevgruppen är den samma.
• Spridning. Skolor stänger ner och elever sprids till andra skolor.
• Sammanslagning. Skolor slås ihop och en ny skola byggs på en strategisk plats.

Alla tre har sina fördelar och nackdelar. Men för att lyckas krävs mer än enbart organisatoriska förändringar: en djupgående analys och en bra plan, som också omfattar pedagogiska och sociala frågor. Allt från hur olika aktörer ska samverka till hur undervisningen ska gå till och hur eleverna ska ta sig till och från skolan.

– Det viktiga är att ta ett helhetsgrepp. Här behövs ett samarbete lokalt, nationellt och mellan olika typer av aktörer.

Med på seminariet fanns bland annat riksdagspolitiker från utbildningsutskottet.

– Vad som kan göras åt detta är en laddad politisk fråga. Därför är det viktigt att lyfta de här frågorna, säger Andreas Bergh.