Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Idrott och hälsa, Engelska, 300 hp

Starttermin: Hösten 2020 (kommande)

Är du intresserad av ämnena idrott och hälsa samt engelska och vill föra ditt intresse vidare till elever i gymnasieskolan? Då är det här en utbildning för dig.

Anmälan öppnar 2020-03-16

Genom att fylla i min e-postadress ovan godkänner jag att ni använder och lagrar min e-postadress i syfte att påminna mig när anmälan öppnar, och att adressen därefter raderas. Om programmet inte kommer att erbjudas godkänner jag även att ni skickar mig information om detta. Skicka e-post till This is an email address om du vill bli borttagen från denna tjänst. Läs hela villkorstexten här

Behörighet

Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2, Idrott och hälsa 1, Naturkunskap 2 och Matematik 2a / 2b / 2c

eller

Grundläggande behörighet samt Engelska B, Samhällskunskap A, Idrott och hälsa A, Matematik B och Naturkunskap B

I programmet varvar du ämnesstudier i idrott och hälsa och engelska med verksamhetsförlagd utbildning och kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Idrott och hälsa är ditt förstaämne och omfattar 120 hp, engelska är ditt andraämne och omfattar 90 hp. Båda ämnena innehåller ämnesdidaktik.

I utbildningen ingår verksamhetsförlagd utbildning om 30 hp. Det innebär att en del av din utbildning sker på skolor i regionen. Här får du möjlighet att under handledning pröva dina kunskaper i praktiken, studera skolans verksamhet och lärarens arbete.

Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan breddar och fördjupar din pedagogiska kompetens. Innehållet berör till exempel utveckling och lärande, sociala relationer och konflikthantering, specialpedagogiska frågor samt bedömning och betygsättning.

Utbildningsplan Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Idrott och hälsa, Engelska, 300 hp

Programmet omfattar 300 högskolepoäng (hp) och leder till en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Utbildningen omfattar studier i utbildningsvetenskaplig kärna, ämnen och ämnesdidaktik. Nedan följer det huvudsakliga upplägget av programmet med förstaämne idrott och hälsa och andraämne engelska.

Termin 1
Kursen Utbildningsvetenskaplig kärna I, som innehåller fem veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU).


Termin 2
Kursen Idrott och hälsa Ia, som innehåller fem veckors VFU.


Termin 3
Kursen Idrott och hälsa IIa.


Termin 4
Kursen Engelska Ib


Termin 5
Kursen Idrott och hälsa IIIa, som innehåller fem veckors VFU.


Termin 6
Kursen Idrott och hälsa IVa och kursen Engelska IIb.


Termin 7
Kursen Engelska IIIb.


Termin 8
Kursen Utbildningsvetenskaplig kärna II och kursen Engelska IVb, som innehåller ett självständigt arbete om 15 hp.


Termin 9
Kursen Idrott och hälsa Va, som innehåller ett självständigt arbete om 15 hp.


Termin 10
Kursen Utbildningsvetenskaplig kärna III, som innehåller fem veckors VFU.


Övrig information

För att få genomföra den verksamhetsförlagda utbildningen måste du som antagits uppvisa registerutdrag från polismyndigheten för rektor/gymnasiechef på aktuell skola.

Inom ämnet idrott och hälsa förekommer vissa kostnader i samband med kurser i vinteridrotter utöver litteraturkostnader.

Behörighet: Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2, Idrott och hälsa 1, Naturkunskap 2 och Matematik 2a / 2b / 2c

eller

Grundläggande behörighet samt Engelska B, Samhällskunskap A, Idrott och hälsa A, Matematik B och Naturkunskap B

Antagningspoäng: Sök antagningsstatistik på uhr.se

Programmet ges: Höstterminen 2020

Studietakt: Heltid

Nivå: Grundnivå och avancerad nivå

Antal platser: 15

Urval: Betyg 66%, Högskoleprov 34%

Studieort: Örebro

Institution: Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Examen: Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Undervisningsspråk: Undervisningen bedrivs normalt på svenska, men undervisning på engelska kan förekomma.

Programmet förbereder dig för undervisning i gymnasieskolan i ämnena idrott och hälsa samt engelska. Utbildningen ger också möjlighet att arbeta med dessa ämnen i grundskolans årskurs 7-9, och när det gäller ämnet idrott och hälsa även årskurs 1-6.

Lizette Johansson tycker att lärarutbildningen håller en hög kvalité. Hon lyfter fram satsningen på Framtidens lärarutbildning vid Örebro universitet.

– I framtiden kommer den förhoppningsvis vara den mest eftertraktade lärarutbildningen.

En del i det arbetet har varit att bjuda in 13 yrkesverksamma lärare, som fått undervisa Örebrostudenterna.

– Det har verkligen varit en styrka i lärarutbildningen. Att man minskar klyftan mellan utbildningen och verkligheten. Man får praktiska tips och råd och en inblick i hur det ser ut i klassrummen, säger Lizette Johansson.

Vad har varit det bästa med utbildningen?

– Sammanhållningen. Framför allt bland idrottslärararstudenter, när vi har läst de kurserna. Vi har gjort olika resor tillsammans. Då har man fått en gemenskap som är svår att nå i andra delar av utbildningen.

Har du fått jobb?

– Ja. Jag kommer jobba på Jensen gymnasium som idrotts- och engelskalärare.

Lärare framför pingisbord

Anders Österberg tog ämneslärarexamen i matematik och idrott vid Örebro universitet 2005 och jobbar sedan 12 år på Gumaeliusskolan i Örebro

– Det är under högstadiet som det händer mest med eleverna och som lärare kan du inte gå på halvfart. Jag måste hela tiden visa eleverna att jag gillar och tror på det jag gör – och att jag gillar dom, säger han.

Det är den insikten om uppdraget som lärare som bär Anders Österberg i arbetsvardagen. Jobbet är krävande, men ger också personlig tillfredsställelse.

– Ibland kommer gamla elever för att hälsa på och kan säga saker som ”det du gjorde var så bra att det fick mig att välja att läsa vidare på universitet”. Sånt är den stora belöningen.

"En miss att försöka vara för skön"

En snabb rundvandring på Gumaeliusskolan en fredag i mars visar upp lugna korridorer och klassrum där mobilerna parkerats i särskilda lådor och eleverna arbetar under tystnad. Några killar i sjuan fångar upp Anders för att prata.

– Grunden som lärare är att skapa relationer med eleverna. Men du måste göra det på rätt sätt. Det var svårt för mig i början.  Jag tänkte ”hur ska jag göra för att dom ska gilla mig?”.

Erfarenheten har gett Anders en professionell självinsikt och styrka.

– Som lärare måste du känna dig trygg i dig själv. Eleverna gillar att veta var dom har läraren, att han eller hon är principfast. Om eleverna styr är du som lärare ute på hal is. Det är en miss att försöka vara för skön. Dessutom ställer du till det för dina kolleger.

Anders talar utifrån den erfarenhet han skaffat sig efter sina 13 år är i yrket.

– Som ny var jag väldigt traditionell. Jag följde strikt en lärobok i matematik, först sidan ett och sedan sidan två. Jag trodde då att när jag gått i igenom alla årskurser skulle allt vara klart och jag skulle bara behöva kolla i pärmen och börja om på nytt.

Mycket bättre utan läroböcker

Men så blev det inte. Idag använder Anders överhuvudtaget inte läroböcker i sin matematikundervisning.

– Det är mycket jobbigare att inte följa en bok, men mycket bättre. Nu handlar det mer om problemlösning, vi pratar matte. Eleverna är förväntansfulla och tycker att matte är intressant.

Anders Österberg har skapat sin egen stil i det dagliga mötet med eleverna, en utveckling som steg för steg lett fram till en metodik som gett honom svar på frågan: Hur gör jag?

– Det viktigaste du kan få med från utbildningen är grundvärderingar och synen på elever. Och så ämnet förstås. Min inställning är att alla elever vill göra sitt bästa och jag vill få dom att tro på sig själva.

Humor och en avslappnad syn på sig själv är också ett konstruktivt sätt att nå resultat. Det går inte att vara lättkränkt utan du måste snabbt bearbeta spontana elevomdömen som ”det var en dålig lektion” eller ”din tröja är ful” konstaterar Anders.

Räcker inte att kunna utantill

Han tycker att det är mycket bra att studenter på lärarutbildningen vid Örebro universitet kommer tidigt ut på praktik, det som kallas VFU, verksamhetsförlagd utbildning. Den snabba kontakten med eleverna blir ett konkret test på verkligheten i skolan.

Så var det där med att eleverna visar upp allt sämre resultat, i bland annat matematik.

– Kraven idag på förståelse är helt andra än när jag gick i högstadiet. Då räckte det med att lära sig saker utantill för att få bra betyg. Så funkar det inte längre. Eleverna idag är inte sämre än min generation, säger Anders.

Han konstaterar också att lärarlönerna blivit mycket bättre och att det finns möjligheter att göra karriär, att bli förstelärare eller få andra ledande uppdrag.

När Anders Österberg blev färdig lärare 2005 var det svårt att få jobb. Idag är rollerna på arbetsmarknaden omvända.

– För några år sedan var det viktigast att locka elever. I dag måste skolorna vara attraktiva arbetsplatser för att locka lärare.

Inga planer på att byta

Anders intresse för idrott och matte grundade för ”tillfälligheten” att utbilda sig till lärare.

– Jag ville plugga vidare efter gymnasiet, men visste inte riktigt till vad. Skolan kände jag till, precis som alla andra. Jag har hört flera som jobbar som lärare säga att det berodde på dålig fantasi att välja att utbilda sig till lärare.

Tillfällighet eller dålig fantasi – idag har i alla fall Anders Österberg har inga som helst planer på att byta jobb.

Text och foto: Maria Elisson

Simon Ekdahl

– Lärare utmanas inte bara av nya elever utan också av en allt snabbare takt vad gäller samhälls- och teknikutveckling. Dessutom har skolan genomgått stora förändringar med ny skollag och andra styrdokument, säger Simon Ekdahl.

Han läste först till lärare årskurs 4-9 i Jönköping men bestämde sig för att flytta till Örebro och började läsa sociologi och sedan matematik, naturvetenskap och pedagogik på Örebro universitet. Han började arbeta som lärare 2004 och fick jobb på IT-Gymnasiet 2006.

– Utbildningen gav en bra bild av vad det innebar att arbeta som lärare. Dessutom vikarierade jag samtidigt som jag pluggade.

Minska glappet

År 2013 blev han förstelärare och fick ansvar för att leda utvecklingen av det kollegiala lärandet. Ett arbete han fortsätter med men nu i rollen som rektor. I hans bokhylla står böcker av Helen Timperley, Dylan Wiliam och John Hattie. Det är en del av det kollegiala lärandet att läsa aktuell forskning, diskutera, omsätta i praktiken och utvärdera.

– Målet är att minska glappet mellan undervisning och lärande. Det betyder att skolan vill minska skillnaden mellan vad läraren lär ut och vad eleverna faktiskt lär sig. Vi har bra koll på detta med det finns med att göra.

Utifrån forskning går de igenom olika moment och jämför hur olika lärare arbetar. Det kan till exempel handla om hur de ska starta en lektion för att elever ska veta vad som förväntas av dem.

Alla människor vill utvecklas

– Lärarna beskriver hur de arbetar men gör även lektionsbesök hos varandra. Men för att kunna göra detta måste det finnas en trygghet i gruppen. Först då kan lärare sänka garden och erkänna för en kollega att de behöver hjälp.

– Alla människor vill utvecklas och det är viktigt att inte tro att man är färdig. Det gäller både lärare och elever - och inte minst mig som rektor.

Det skrivs och pratas mycket om läraryrket – både bra och dåligt. Men Simon Ekdahl konstaterar att det finns möjlighet att göra karriär och att lönerna har gått upp.

– Skickliga lärare kan få en bra löne- och karriärutveckling, avslutar Simon Ekdahl. Jag utbildade mig för att jag ville arbeta som lärare men ett uppdrag har lett till nästa. Vad nästa steg är vet jag inte ännu.

Text och foto: Linda Harradine

Vill du fördjupa dig i två ämnen som intresserar dig och sedan föra vidare dina kunskaper till elever i gymnasieskolan så är Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan rätt val för dig. Som ämneslärare i gymnasieskolan arbetar du med att leda en pedagogisk verksamhet för ungdomar. Ämneslärarprogrammet vid Örebro universitet ger dig både fördjupad kompetens i de undervisningsämnen som du valt och viktiga kunskaper om till exempel utveckling och lärande, sociala relationer, specialpedagogiska frågor samt bedömning och betygssättning. 

Enligt Arbetsförmedlingens bedömning har du som utbildad ämneslärare med inriktning mot gymnasieskolan generellt sett mycket goda möjligheter till jobb både nu och på fem års sikt.

Lönen för ämneslärare varierar utifrån var i landet som du arbetar, hur lång yrkeserfarenhet du har och i vilka ämnen som du undervisar. För mer information om löner hänvisar vi till Sveriges kommuner och landsting (SKL) och de fackliga organisationerna Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund.

Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattar 300 högskolepoäng vilket motsvarar studier i fem år på heltid.

Studietiden är 40 timmar per vecka, det vill säga heltidsstudier. Du har däremot inte schemalagd undervisning vid universitetet varje dag. Tiden då du inte är schemalagd är till för egna studier som exempelvis att läsa litteratur och förbereda dig inför tentor, seminarier, föreläsningar och workshops.

Med en examen från Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan vid Örebro universitet blir du behörig att undervisa både i årskurs 7-9 och gymnasieskolan i de ämnen som du valt att studera. Dessutom blir du behörig att undervisa inom den kommunala vuxenutbildningen. När det gäller ämnena idrott och hälsa och musik ger en ämneslärarexamen även behörighet i grundskolans årskurs 1-9.

På Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan vid Örebro universitet har vi fasta ämneskombinationer. Detta innebär att du väljer dina två undervisningsämnen utifrån de ämneskombinationer som erbjuds redan när du söker till programmet.

Örebro universitet kan bara garantera en examen om du följer den utbildningsplan som du blir antagen till på ämneslärarprogrammet hos oss. 

Till våra studievägledare kan du vända dig med frågor som rör ämnen, kurser, program och arbetsmarknad. Det kan till exempel vara frågor om behörighet, antagningspoäng, programmens och kursernas inriktning och innehåll, hur du lägger upp dina studier, examen med mera. Våra studievägledare kan även informera om tillgodoräknande, studieuppehåll samt studieavbrott. En studievägledare har tystnadsplikt.

Om du har frågor om boende, introduktionen eller vad du måste göra innan din studiestart, gå då in på sidan Välkommen ny student.

Studievägledare: Susanne Sundquist

Telefon: 019 303000 (växel)

E-post: This is an email address

Jens Abelsson

Varför sökte du ämneslärarprogrammet, inriktning idrott och hälsa och engelska?
Jag tror att det var min moster redan på högstadiet eller gymnasiet som sa att jag borde bli idrottslärare. Det var nog det sista jag kunde tänka mig, eftersom jag hade dåliga erfarenheter av idrottslärare. Efter gymnasiet provade jag på massor av olika saker under flera år, men inget kändes riktigt rätt. Då var det en av mina bröder som tipsade mig om en allmän kurs med inriktning idrott på Värnamo folkhögskola och efter ett år på skolan var det en självklarhet att jag skulle bli idrottslärare.

Idrottslärarna på Värnamo Folkhögskola gjorde ett intryck på mig. De hade båda gått på GIH i Örebro, så för mig var Örebro det enda alternativet när jag sökte utbildning. En av mina bröder som gått på Musikhögskolan i Örebro bor kvar här vilket också ger en extra trygghet. 

Vad är det bästa med ditt program? 
Att jag får kombinera mina två favoritämnen ifrån gymnasiet! Idrotten innehåller både praktiska och teoretiska delar, vilket gör att studierna är väldigt omväxlande. Det blir aldrig tråkigt helt enkelt. Vi har dessutom bra lärare på programmet som inspirerar mig till att försöka bli en bättre lärare.

Beskriv Örebro universitet med tre ord.
Naturnära, mångsidigt och tryggt.

Vad tycker du om studentlivet i Örebro?
Jag älskar att vara student eftersom jag får möjlighet att utvecklas och träffa många människor i min vardag. Sedan så kanske jag inte är den som är mest involverad i kårsektioner och sådant, men det gör ingenting eftersom det finns så mycket annat att upptäcka både på universitetet och i Örebro.

Vad har du för framtidsplaner?
Jag hade tänkt att gifta mig med min underbara sambo som flyttade med mig upp till Örebro och som nu också studerar här. När vi båda är färdigutbildade får vi se var vi hamnar. Båda vill bo någonstans på landet eftersom vi båda är uppväxta där. Förhoppnings lyckas jag hitta ett jobb som Idrottslärare på en folkhögskola. Vem vet, kanske hamnar jag i Värnamo där allt började.

Tips till blivande studenter?
Första veckorna är stressiga, men man vänjer sig och till slut blir det lättare. När jag började studera så var alla väldigt måna om att man skulle gå med i en kårsektion och njuta av studentlivet. Det är säkert jätteroligt ifall det är din grej, men till alla andra som inte tycker att kårlivet är det roligaste så finns det andra alternativ. Studentlivet kring universitetet är en trygg liten bubbla, men utanför den finns så mycket mer. Våga utforska Örebro, man vet aldrig vad man kommer hitta!