”Matematiker har många olika karriärmöjligheter på arbetsmarknaden”

Malte Litsgård.

”Lärarna på Matematikerprogrammet tog sig alltid tid att diskutera”, säger Malte Litsgård.

Malte Litsgård drömde om en karriär som musiker, men drogs mer och mer mot matematik och hamnade på Matematikerprogrammet vid Örebro universitet. Nu utbildar han sig till forskare i Uppsala.
- Det bästa med mitt yrkesval är kreativiteten och friheten, säger han.

Hur kom det sig att du sökte till Matematikerprogrammet?

– Jag tänkte bli musiker och studerade musik både under och efter gymnasiet. Men när jag började jobba som lärare i klassisk gitarr kändes det inte rätt. Eftersom jag alltid har varit intresserad av vetenskap började jag plugga fysik och kom på så vis i kontakt med riktig matematik, som är helt annorlunda än den matematik man läser i skolan.

Vad är det som är så spännande med matematik?

– Matematik är så rent, det är liksom ingenting som ska mätas eller experimenteras fram. Antingen är det sant eller också är det inte sant, och du kan bevisa det. Jag tänker på matematik mer som filosofi än som en ren vetenskap – allt ligger i resonemanget, snarare än i resultatet. En annan aspekt jag gillar är kreativiteten, det finns en slags skapandeprocess och en frihet i matematiken som lockar mig. Det är faktiskt ganska vanligt att matematiker är intresserade av musik, tankeprocesserna är lite liknande.

Hur var det att studera på Matematikerprogrammet vid Örebro universitet?

– Jag trivdes jättebra i Örebro. När jag läste där var institutionen väldigt liten, vilket gjorde att man fick bra kontakt med lärarna. Att de alltid tog sig tid att diskutera var en av de riktigt bra sakerna som jag verkligen utnyttjade. En annan bra sak var att jag fick chans att välja kurser utifrån mina egna intressen och kunde skapa min egen utbildning. Jag trivdes väldigt bra i Örebro som stad också, det märks att Örebro är en stad som växer.

Vad gör du nu?

– Just nu är jag doktorand vid Uppsala universitet och skriver min avhandling om partiella differentialekvationer. Allt jag gör idag har en direkt koppling till min utbildning.

Vad är det roligaste med att vara forskare inom matematik?

– Kreativiteten och friheten! Man vet aldrig vad det kommer att innebära när man ger sig in i ett forskningsprojekt. Det kan dyka upp oväntade saker som gör att man måste vara kreativ och problemlösande. Vi har också väldigt mycket internationella kontakter, jag har kollegor från hela världen som jag träffar och utbyter erfarenheter med, till exempel på konferenser.

Hur ser arbetsmarknaden ut för matematiker?

– Det finns jättemycket jobb inom industrin. Matematiker blir mer och mer efterfrågade, särskilt om  man har läst till statistik eller har kunskap om finansiella tillämpningar, beräkningsmatematik eller datasimuleringar. Jag har alltid haft siktet inställt på en akademisk karriär, men många av de jag läste tillsammans med jobbar i näringslivet idag. Matematikerutbildningen är ganska bred, så det finns massor av möjligheter och jag tror att behovet av folk som tycker om att tänka abstrakt bara kommer att öka.

Vem tycker du ska söka till Matematikerprogrammet?

– Den som drivs av att förstå saker och verkligen är intresserad av matematik. Jag tror att många blev förvånade över att man läser så mycket matematik på programmet, och att det verkligen handlar om att gå in på djupet. Inte som i skolan, där man memorerar saker och lär sig att tillämpa matematiken, utan här handlar det om att förstå vad resultaten kommer ifrån. Då blir det plötsligt väldigt lätt!

Text: Anna Lorentzon
Foto: Privat