Allmänna frågor om universitetsstudier

Studenter går nedför en trappa.

Här finns svar på några frågor som gäller universitetsstudier.

När du har bestämt dig för vilken eller vilka utbildningar du vill söka till på högskola eller universitet är det dags för ansökan. Anmälan görs via www.antagning.se och ansökningsperioden inför en höstterminen sker mellan 15 mars och 15 april. Söker du till en utbildning som startar under vårterminen är ansökningsperioden öppen mellan 15 september och 15 oktober.

Många program som har stort antal sökande stänger ansökan direkt när ansökningsperioden är slut.

Det framgår på www.antagning.se om det fortfarande går att söka efter antagningsperioden har stängt. Vissa program och kurser kan dock vara öppna för ansökan en längre period. Via www.antagning.se kan du också se om det blir aktuellt med reservantagning.

Detta beror på hur många som sökt ett program eller kurs i förhållande till hur många platser som anges samt hur de sökandes meriter ser ut. Detta kan variera mellan olika antagningstillfällen. Om du vill se vilket meritvärde som krävts för antagning vid tidigare antagning kan du enkelt söka fram den utbildning eller kurs du är intresserad av via Antagningsstatistik via www.studera.nu eller www.antagning.se

Under respektive programsida eller kursinformation framgår vilka urvalsgrupper som ligger till grund för antagning. Till ett program antas  vanligtvis från betyg eller resultat på högskoleprov. Det kan vara smart att skriva högskoleprovet som komplement till betyg, vilket innebär att man konkurrerar i båda urvalsgrupperna. Ett annat sätt kan vara att komplettera med kurser på Komvux i syfte att höja meritvärdet för gymnasiebetyget.

  1. Sök det program du absolut vill studera.
  2. Sök på alla lärosäten som erbjuder programmet.
  3. Se om du tror att du kan prestera ett högre resultat på högskoleprovet?
  4. Om det skulle behövas, gör prövning på dina gymnasiebetyg.

Här finns mer information om anmälan och antagning.

Vill du veta vilket meritvärde ditt betyg har innan du gjort en ansökan kan du själv räkna ut det. Observera att meritvärdet kan variera beroende på vilket program du söker och vilken särskild behörighet som krävs.

Du kommer att märka att universitetsstudier skiljer sig en hel del från undervisningen i skolan, men det finns också likheter. På universitetet läser du för det mesta ett ämne, eller en kurs, i taget. Kursen kan vara del av ett program eller så läser du fristående kurser.

Universitetets studievägledare hjälper dig att hitta rätt när du funderar kring studier och karriär.

Vägen till examen kan gå via ett utbildningsprogram eller via fristående kurser som du själv har kombinerat. Väljer du ett program läser du förutbestämda kurser i en viss ordning. Vill du själv sätta ihop din utbildning kan du läsa så kallade fristående kurser.
   

Program – hur fungerar det? 

Ett program består av flera i förväg valda kurser som leder fram till en examen. Om du läser ett program har du platsgaranti under hela utbildningstiden. Du har oftast platsgaranti till alla fristående kurser som du uppfyller behörigheten till. Gillar du klasskänslan passar programformen bra eftersom du oftast läser ihop med samma kursare under större delen av studietiden. En del program innehåller kurser eller moment som man inte har tillgång till via fristående kurser, till exempel olika praktikkurser. Detta gäller också kurser inom de så kallade professionsprogrammen, som leder till en yrkesexamen. 

Program som startar på grundnivå omfattar 3-5,5 år (kandidatprogram omfattar 3 år och det längsta yrkesprogrammet är 6 år). 

Avancerade program ger en möjlighet till påbyggnad efter ett program på grundnivå och omfattar 1 eller 2 år (magister- eller masterprogram).
  

Fristående kurser – hur fungerar det? 

Kurser är utbildningarnas byggstenar. Istället för att följa ett färdigt utbildningsprogram kan du bygga ihop en egen examen genom att läsa flera fristående kurser. Då skapar du din egen unika kombination efter personligt tycke och smak. Du kan läsa kurser på valfritt lärosäte och kurser som ges på heltid, deltid, kvällstid eller distans. Förutom kurser på hösten och våren finns även ett antal sommarkurser. 

Som ny student kanske du inte riktigt har bestämt dig för vad du vill läsa. Då kan det kännas bra att prova att läsa några kurser i olika ämnen innan du bestämmer dig för vad du vill fördjupa dig inom. Du börjar med att läsa en grundkurs i ett ämne. För att ta en examen behöver du så småningom välja ett huvudämne för din examen, där du fortsätter att fördjupa dig i ämnet. Du läser därefter kurser på fortsättningsnivå och så småningom kandidatnivå där du också skriver ett självständigt examensarbete. 

Beroende på om det är många sökande som konkurrerar om platserna till ett program kan det vara svårt att komma in om det krävs höga antagningspoäng. Ibland kan det vara lättare att bli antagen till fristående kurser. Men det varierar mellan olika utbildningar och även mellan olika terminer. Om du är osäker på om du kommer att bli antagen kan det därför vara en god idé att söka till både program och fristående kurser. 

Vägen till examen kan gå via ett utbildningsprogram eller via fristående kurser som du själv har kombinerat. Det är ingen skillnad mellan en examen som består av fristående kurser och en examen som bygger på ett generellt program. Det som skiljer sig är vägen dit. Möjligheterna är många och stora. Välj det som känns rätt för dig.

För att bygga din egen kandidatexamen med fristående kurser väljer du ett huvudområde som du fördjupar dig inom och sedan bygger du på med övriga kurser. 

Du bygger din kandidatexamen med fristående kurser om max 180 hp, där 90 hp är inom huvudområdet. 

Studievägledarna hjälper dig på vägen till din examen. 

Information om huvudområden och vad som krävs för olika examina hittar du här.

OBS ansök om examen när utbildningen är avslutad.

Yrkesexamen 

Det finns examina som leder till ett visst yrke. Yrkesprogrammen och yrkesexamen heter detsamma som yrket till exempel utbildningar till lärare, ingenjör, läkare eller sjuksköterska med flera. I många fall måste du ha gått en viss utbildning för att få legitimation eller behörighet att arbeta inom det yrket. Dessa examina kallas yrkesexamina. 

För att få en sådan examen måste du läsa ett yrkesprogram. 

Generella examina 

De flesta universitets- och högskoleutbildningar leder fram till en generell examen. Den visar att du har studerat ett ämne eller ämnesområde till en viss fördjupningsnivå. De finns på tre nivåer; grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Alla universitetskurser och program är indelade i dessa nivåer. Alla nivåers behörighet bygger på nivån under. En generell examen har alltid ett huvudområde. Huvudområdet är det ämne som dina studier fokuserar på. 

På grundnivå finns det två generella examina: 

  • Högskoleexamen, 120 högskolepoäng,  
  • Kandidatexamen 180 högskolepoäng  

För att få möjlighet att studera till en examen på avancerad nivå måste du först ha avlagt en kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen eller yrkesexamen på grundnivå.

På avancerad nivå finns det två generella examina: 

  • Magisterexamen, 60 högskolepoäng 
  • Masterexamen, 120 högskolepoäng 

På forskarnivå finns det bara generella och konstnärliga examina. 

  • Licentiatexamen, 120 högskolepoäng  
  • Doktorsexamen, 240 högskolepoäng  
  • Konstnärlig licentiatexamen, 120 högskolepoäng  
  • Konstnärlig doktorsexamen, 240 högskolepoäng  

Mer information om examina

Lista över all examina hos studera.nu

Information om att ansöka om examen.

Yrkesspridning

Din utbildning kan leda till många olika jobb. Oavsett vilket utbildningsval du gör har du en mängd olika karriärmöjligheter framför dig, det kallas yrkesspridning. Du är alltså inte låst till ett enda yrke.

Utbildningsspridning

Olika utbildningsbakgrund kan leda till samma yrke/jobb. På samma sätt är många yrken öppna för anställda med flera olika utbildningsbakgrunder, det kallas utbildningsspridning.

Det finns alltså flera vägar till samma/liknande yrke/arbete och flera vägar att gå från en utbildning.

På högskola och universitet kan du läsa hela program eller enstaka kurser, från grundnivå till avancerad nivå och ändå upp till forskarnivå. Vissa program är professionsprogram som leder till yrkesexamen och ibland också legitimation, till exempel Läkarprogrammet som leder fram till en Läkarexamen och läkarlegitimation.

Du känner igen yrkesprogrammen eftersom programmet heter samma som yrket. Andra program är generella  och leder till kandidatexamen. Dessa program bygger på ämnesområden och leder till avancerade och mer självständiga arbeten. På avancerad nivå kan man läsa magister/masterprogram.

Gymnasial vuxenutbildning

Komvux är en möjlighet för dig som behöver komplettera eller läsa in kurser på gymnasienivå. Här finns även olika yrkesutbildningar. Kontakta din kommuns Komvux för mer information.

Folkhögskola

Folkhögskola är ett annat alternativ att läsa in gymnasiet. Här finns också vissa yrkesutbildningar. Läs mer om folkhögskolor

Yrkeshögskola

Yrkeshögskola här hittar man yrkesinriktade utbildningar på eftergymnasial nivå. Utbildningarna är utformade efter arbetsmarknadens behov. Läs mer om yrkeshögskolor.

Har du påbörjat universitetsstudier tidigare men inte avslutat dem? Du kan för det mesta komplettera genom att läsa fristående kurser. 

Kontakta en studievägledare 

Du som har läst kurser på universitetsnivå vid utländskt lärosäte. 

Kontakta: This is an email address

Det är Universitets- och högskolerådet (UHR), som bedömer vad din utländska utbildning motsvarar i det svenska utbildningssystemet.