Politiken mot covid 19-pandemin drabbar kvinnorna i Europa visar ny studie
Ländernas insatser för att hantera covid 19-pandemin har drabbat jämställdheten. Det visar den första fasen av forskningen inom RESISTIRÉ, EU-projektet med syfte ge kunskap för en mer jämlik återhämtning efter pandemin.
– Vår analys visar att kvinnor missgynnats inom alla områden, säger Sofia Strid, genusvetare vid Örebro universitet och projektets forskningsledare.
Projektet RESISTIRÉ undersöker hur jämställdhet påverkas av de politiska beslut som fattas med anledning av covid 19-pandemin och ska sedan visa på hur återhämtningen kan ske på ett mer jämställt sätt.
Sofia Strid är forskningsledare för projektet som omfattar alla länder i EU, plus Storbritannien, Island, Serbien och Turkiet.
Sofia Strid har tillsamman med Örebroforskarna Anne-Charlott Callerstig, Tobias.K Axelsson, Lina Sandström och Dag Balkmar analyserat material från nio europeiska workshoppar, intervjuer med 30 experter på jämställdhet och och intervjuer med 200 invånare från de 31 länder som ingår i projektet Intervjuerna handlar om sociala och ekonomiska konsekvenser av pandemin och ”pandemi-politiken”, och även om hur människors beteende påverkats sedan våren 2020. Resultaten lämnades till EU-kommissionen nyligen.
– För alla sårbara och redan marginaliserade grupper i samhället har utanförskap och utsatthet ökat under pandemin och utvecklingen går mot ökad ojämlikhet. Vi kan se att de politiska besluten mest har varit inriktade på att skydda invånare med säkra jobb, högre utbildning och högre inkomster, säger Sofia Strid.
Vårdkris som vidgar klyftorna
Migranter, gamla med låga pensioner, människor utan IT och datorvana och kvinnor med traditionellt ansvar hem och storfamilj tillhör förlorarna.
Forskarna har delat in resultatet av sin analys i sex punkter. De börjar med att definiera pandemi som en vårdkris som har vidgat klyftan mellan kvinnor och män.
– Politiken under pandemin har lett till att kvinnor har tvingats tillbaka och ta ett oproportionerligt stort obetalt ansvar för att ta hand om barn, gamla och alla andra med behov av omsorg, säger Sofia Strid.
Forskarna ger också en lösning på problemet:
– Skattefinansierad vård och omsorg, till rimlig kostnad och tillgänglighet, är avgörande för kvinnors möjlighet till egen försörjning, säger Sofia Strid.
Utöver vårdkrisen och gynnande av dem som redan har en trygg ställning i samhället så har den politiska pandemihanteringen sammantaget präglats av en ”krigs-mentalitet” - med snabba beslut fattade av privilegierade grupper. Utifrån den slutsatsen ger forskarna förslaget att politiska beslut i framtiden måste bygga på att inkludera alla grupper i samhället och en medvetenhet om konsekvenserna av politiken på jämställdhet och jämlikhet.
Mer våld mot kvinnor
Forskarna identifierar också hur en stängning av stora delar av samhället (lock down) ökade riskerna för att falla tillbaka i stereotypa könsmönster, med kvinnor och flickor i traditionella roller och mer av mäns våld mot kvinnor som en konsekvens.
Pandemin har också lett till en kris för tilliten i samhället, en brist på förtroende som påverkat individer och blivit ett hot mot samhällets planer på att få invånarna att vaccinera sig. Men det finns också en motsatt reaktion:
– Vi har också sett att isolering och rädsla kan få människor att vilja söka stöd hos varandra - och även i praktiken gå samman, säger Sofia Strid.
"Politiker har inte tagit hänsyn"
Det är skillnad mellan länderna och mellan olika delar av samhället på hur pandemin påverkat jämställdhet mellan könen.
– Det visar att könsperspektivet saknats de politiska besluten för att motverka pandemin. Beslutsfattarna har inte använt den data som finns och inte tagit hänsyn till hur olika grupper drabbas, säger Sofia Strid.
Nästa steg i RESISTIRÉ är att upprepa datainsamling och analys av pandemins effekter i projektens andra av tre cykler, med ett särskilt fokus på återhämtning och bättre policylösningar i de 31 länderna.
Text och arkivfoto: Maria Elisson