Segregation går åt båda håll – unga lever i sociala bubblor oavsett område

Segregation handlar inte bara om var människor bor, utan också om vilka relationer och möten som präglar deras vardagsliv, menar Joakim Billevik Gerdås..
Segregation påverkar inte bara ungdomar i utsatta områden. Även ungdomar från socioekonomiskt starka områden lever i slutna vardagsmiljöer med få kontakter över klyftorna. Det visar ny forskning från Örebro universitet.
Ta del av Joakim Billevik Gerdås avhandling Ungas rörelser i den segregerade stad.en: Om vardagsmobilitet, gränser och gränsövergångar
I sin avhandling i socialt arbete undersöker Joakim Billevik Gerdås ungdomars vardagsliv i en segregerad stad. Fokus ligger på deras rörelsemönster i vardagen och hur dessa hänger samman med upplevelser av trygghet och otrygghet, vänskapsrelationer samt faktorer som socioekonomi, kön och modersmål.
– Studien synliggör att geografisk närhet mellan områden inte automatiskt leder till sociala möten eller relationer mellan människor med olika socioekonomiska förutsättningar, säger Joakim Billevik Gerdås.
Segregation handlar inte bara om var unga bor
Avhandlingen visar att ungdomar från socioekonomiskt starka områden verkar i vissa avseenden vara minst lika socialt isolerade som ungdomar från utsatta områden.
Omkring 75 procent av ungdomarna rör sig främst i områden som socioekonomiskt liknar deras egna. Endast omkring 8 procent rör sig över socioekonomiska gränser och har samtidigt vänner i områden med andra socioekonomiska förutsättningar.
– Det intressanta är att ungdomar från resurssvaga områden ofta har större socioekonomisk exponering i vardagen än ungdomar från socioekonomiskt starka områden, trots att de rör sig över mindre ytor, reser kortare sträckor och har något färre vänner i staden, säger Joakim Billevik Gerdås.
Trots att vissa områden ligger nära varandra geografiskt möts ungdomarna sällan över dessa gränser. Resultaten pekar på att segregation inte bara handlar om var människor bor, utan också om vilka relationer och möten som präglar deras vardagsliv.
Så kan sociala klyftor överbryggas
Forskningen ger nya perspektiv på hur sociala relationer och vardagliga mötesplatser spelar en central roll för att överbrygga segregation. Joakim Billevik Gerdås hoppas att detta bidrar till en djupare förståelse av segregation och varför vissa åtgärder inte får den effekt som förväntas.
– Om man vill skapa mer långsiktiga desegregerande processer behöver man också förstå betydelsen av sociala relationer och vardagliga kontaktytor mellan människor från olika delar av staden, säger Joakim Billevik Gerdås.
Text: Gustav Åberg
Foto: Gustav Åberg