Över 4 miljoner till forskning om hur hot mot samhället påverkar utbildningspolitik
När vi upplever att samhället är hotat riktas ofta blickarna mot skolan och utbildningen. Christian Lundahl har fått 4,3 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond för att undersöka hur oro för demokrati, ekonomi, teknik och klimat har påverkat svensk utbildningspolitik sedan 1960.
Utbildning får ofta en central roll när politiker söker svar på stora samhällsproblem.
– Utbildning förväntas inte lösa dessa hot direkt. Den fungerar som en medlande institution genom att översätta komplexa samhällsproblem till utbildningsrelaterade ansvarsområden, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.
Skolan får ansvar att ge människor kunskap och förmåga att möta problemen. På så sätt omvandlas breda samhällsproblem till uppgifter för utbildningen. Detta kallar forskarna pedagogisering.
Hotbilder som får genomslag
Studien omfattar perioden 1960–2029. Forskarna ska undersöka vilka hotbilder som fått genomslag och hur dessa beskrivs i riksdagens debatter och dokument. De ska sedan följa hur dessa omsätts i utbildningsreformer, läroplaner och lärarutbildning.
För att kunna följa utvecklingen över tid kombinerar projektet datorbaserad språkanalys av stora mängder text med närläsning av utvalda dokument. Materialet består av riksdagshandlingar och styrdokument för läroplaner och lärarutbildning.
– Projektet bidrar med nya teoretiska och metodologiska insikter och utvidgar avsevärt den empiriska basen för utbildningspolitisk forskning under förhållanden präglade av samhällelig osäkerhet.
Hotbilder och läroplaner: utbildningens roll i hanteringen av samhälleliga hot är ett tvärvetenskapligt projekt inom forskningsmiljön The Open Parliament Laboratory,OPaL, vid Örebro universitet.
Forskningsmiljön skapar en infrastruktur för att lättare kunna använda och analysera stora datamängder och utgår från riksdagens öppna data. Miljön samlar forskare från pedagogik, statsvetenskap, svenska språket, datavetenskap och historia.
Projektet integrerar läroplansteori, säkerhetiseringsteori och policyteori (Multiple Streams Framework) för att begreppsliggöra pedagogiseringen av hotuppfattningar.
Text: Linda Harradine
Foto: Jesper Mattsson