Vem har nytta av probiotika – 4,8 miljoner till ny studie

Probiotika är goda bakterier, det vill säga levande mikroorganismer. De kan påverka både vår fysiska och psykiska hälsa när de tas i tillräcklig mängd. Probiotika saknar ofta samma styrka som läkemedelssubstanser, men har sällan några farliga biverkningar.
 
– Detta breddar tillämpningsområdet utanför sjukdomar, men understryker också frågan om vem som gynnas och vem som inte gör det, säger Julia Rode, forskare i biomedicin vid Örebro universitet.
 
Tidigare forskning, som bygger både på människors egna bedömningar av hur de mår och på undersökningar med magnetkamera, visar att probiotika inte bara påverkar tarmen utan har effekter på hjärnan.
 
– Men effekterna kan vara små och svåra att skilja från naturliga variationer i mående och hjärnans funktion. Det gör det svårt att avgöra vem som har nytta av probiotika.

Upprepade mätningar 

I det nya projektet ska forskarna därför följa varje deltagare med många upprepade mätningar. Metoden kallas N-of-1 och innebär att effekten undersöks hos en person i taget.
 
– En precisionsmedicinsk strategi kräver därmed ett anpassat tillvägagångssätt för kliniska prövningar som kan separera signal, det vill säga den probiotiska effekten av en hälsomarkör, från det vi kallar brus eller intraindividuell variation av samma markör, säger Julia Rode.  
 
Först görs flera mätningar för att kartlägga deltagarens utgångsläge och naturliga variationer. Sedan får deltagaren placebo, följt av en period med probiotika. Studien avslutas med en uppföljningsperiod. I slutet av varje fas undersöks deltagarna under flera dagar.
 
– Vi vill förbättra utformningen av nutritionsforskningsstudier med hjälp av hjärnavbildningstekniker, med probiotika som exempel, för att kunna genomföra N-of-1-studier som möjliggör personliga kostråd för hjärnans hälsa, säger Julia Rode.