Forskare knäcker moderkakans gåta – därför blir vissa bebisar för stora eller för små

Felix Cheslín och Maria Lodefalk, medförfattare till studien, har undersökt proteiner och gener i moderkakor från drygt 220 nyfödda barn.
Forskare vid Örebro universitet har gjort nya upptäckter om hur moderkakan styr fostrets tillväxt. Kunskapen kan på sikt hjälpa vården att upptäcka riskgraviditeter tidigare och ge bättre stöd till blivande föräldrar.
Det har länge varit känt att moderkakan och fostrets tillväxt hänger tätt ihop. Men i de flesta fall vet sjukvården fortfarande inte vad som faktiskt driver en ogynnsam tillväxt under graviditeten.
I studien har forskarna undersökt proteiner och gener i moderkakor från drygt 220 nyfödda barn med olika födelsevikt. Resultaten visar två helt nya och tidigare okända mönster.
– Vi såg bland annat att en viss receptor som är inblandad i regleringen av kroppens fettomsättning fanns i betydligt större mängd i moderkakan hos barn som fötts stora – en koppling som aldrig tidigare har rapporterats, säger Felix Cheslín, doktorand vid Örebro universitet.
– Vi hittade också helt oväntade förändringar gällande hur en annan central receptor uppförde sig. Det visar att det finns dolda faktorer i moderkakan som vi tidigare inte haft en aning om.
Komplexa mekanismer i moderkakan
Hur mycket ett foster växer är avgörande för hur det nyfödda barnet mår. Men tillväxten styrs inte av en enstaka orsak, utan av ett komplext pussel där flera faktorer i moderkakan samverkar.
– Det vore naivt att tro att bara en faktor styr en så komplex process som att växa. Våra nya fynd visar på denna komplexitet, men de ger oss också helt nya spår och mål att utforska vidare, förklarar Felix Cheslín.
Mål: Upptäcka risker tidigare
På sikt hoppas forskarna att den nya kunskapen ska kunna omsättas i praktisk nytta inom mödrahälso- och förlossningsvården.
– I framtiden tror vi att de här upptäckterna kan hjälpa oss att bättre förstå hur fostertillväxt regleras, så att vi i ett mycket tidigare skede kan upptäcka foster som växer för mycket eller för lite. Det skulle ge oss möjlighet att nå bättre resultat för både barn och mödrar, avslutar Felix Cheslín.
Om studien:
- Placental abundances of IGF1, IGF2, IGFBP2, IGF2R, and PPARα are associated with birth weight är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of the Endocrine Society.
- Studien bygger på prover och analyser från totalt 224 nyfödda barn och deras moderkakor. Barnen delades in i tre grupper baserat på födelsevikt: barn som föddes små (60 stycken), normalstora (109 stycken) och stora (55 stycken).
- Forskarna mätte uttrycket av 22 specifika gener i moderkaksvävnaden och gjorde fördjupade proteinanalyser på 78 representativa moderkaksprover för att kartlägga var proteiner sitter och i vilka mängder. Även navelsträngsblod och mammas blod analyserades.
Text: Maja Eriksson
Foto: Maja Eriksson